| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
RABATT rabat4, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (†) uppslag på klädesplagg (kring hals l. på ärmar); ett slags (nedvikt) krage. SthmStadsord. 1: 39 (1635). Möller (1807). Ekbohrn (1868).
2) samling av prydnadsväxter (i sht blomsterväxter) på en vanl. långsträckt, tämligen smal jordbädd (ofta i kanten av en gräsmatta o. d.); stundom äv. enbart om jordbädden; förr äv. om häck av buskar (äv. jordremsa med l. utan växter) som omger ett trädgårdsland l. dyl. Rensa, vattna rabatterna. Mollet Lustg. E 3 a (1651). 2ne rabater med åthskillige blomster. ÅgerupArk. Syneprot. 1744. Qvarteren (i trädgården) infattas på alla fyra sidorna med rabatter, d. v. s. listor, .. 2 alnar breda ifrån gångens kant. Lundström Trädg. 1: 13 (1831). Rabatt .. (dvs.) en skuren buskhäck i en trädgård, som omger eller innesluter ett land eller en säng. Pfeiffer (1837). Att prydnadsväxterna planteras .. på .. jordremsor, kallade rabatter. HbTrädg. 8: 89 (1884). Johnson Kommentar 126 (1929). jfr ASTER-, BEGONIE-, BLOM-, BLOMSTER-, KROKUS-RABATT m. fl. särsk. bildl.
b) i annan anv. En hel rabatt av barhalsade damer. Hedin Front. 543 (1915). Carlsson 4711 76 (1921).
3) [jfr motsv. anv. i d.] (†) om trävärk som omramar ngt. (Golvbräder av gran) till rabater i hufvud- och flygelbyggnaden. TByggn. 1859, s. 17 (bet. oviss).
4) (om ä. förh.) vap. Rabatt .. (kallas) det tunna jern, som på en del Gevärs Lås står upp bakom Pannan närmast Hanen, för att bättre samla gnistorna till antändningen (osv.). KrigVAH 1811—15, s. 170. Dalin (1855). jfr Alm Eldhandv. 1: 218 (1933).
-PLANTERING. särsk. skogsv. plantering av skogsträdsplantor på jordbäddar (uppkastade i det område där plantorna skola växa upp till träd). Björkman Skogssk. 196 (1868). Cnattingius (1877, 1894). —
-VÄXT. trädg. växt av det slag som brukar l. är lämpat att odlas i rabatter. Berzelius Res. 183 (1819).
Spalt R 7 band 21, 1955