| Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
RACKEL rak4el, sbst.3, n.; best. racklet.
(föga br.) handlingen att harkla sig l. hosta upp l. spotta ut slem o. d.; harkling; spottning. Swedberg Ordab. (1722). Lindfors (1824). Cannelin (1921).
Spalt R 29 band 21, 1956