REDD, sbst.4, r. l. m. l. f.; pl. -er; l. RED, sbst.5, n.; pl. =.
Etymologi
[jfr finlandssv. dial. redd, räid; av mlt. rēt, reit, vass, (av vassrör gjord) pinne l. stav i vävsked, vävsked (l. av lt. reet, reit), av fsax. hriod, vass(rör), motsv. mnl. riet, reet m. m. (holl. riet), ffris. hriād, (h)reid, vass, starr (fris. reet, reit m. m.), fht. (h)riot, riod, starr (t. ried), feng. hrēod, vass (eng. reed); möjl. utgående från en bet.: ngt som svajar o. dyl. o. i så fall sannol. i avljudsförh. till förleden i feng. hrēaðemūs, flädermus, o. möjl. rotbesläktat med lit. Krutéti, röra sig, krutùs, rörlig, livlig. — Jfr RITT, sbst.2, REDKAM, sbst.2, REDSKED]
Spalt R 564 band 21, 1956
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se