Publicerad 1956   Lämna synpunkter
REDUKTÖR re1duktö4r l. red1-, l. -œ4r, r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[av fr. réducteur, av lat. reductor (se REDUKTOR)]
(i fackspr.) instrument l. maskin för framställning av bildhuggerier i förminskad skala. 2NF 5: 525 (1906).

 

Spalt R 652 band 21, 1956

Webbansvarig