Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REJICIERA, v. -ade.
Etymologi
[jfr d. rejicere, t. rejizieren; av lat. reiicere, av re- (se RE-) o. iacere, kasta. — Jfr INJICIERA, PROJICIERA, REJEKTERA]
(†) med avs. på förslag l. påstående o. d.: avvisa, avslå, förkasta. (Kan jag icke) om någon skulle mina articulos fidei gå förnär, det rejiciera? Annerstedt UUH II. 2: 227 (cit. fr. 1685). Biurman Brefst. 170 (1729). WoJ (1891).

 

Spalt R 886 band 21, 1957

Webbansvarig