Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RENDEMENT raŋ1demaŋ2 l. med fr. uttal, n.; best. -et; pl. =.
i sht tekn. utbyte (i form av ren vara) som erhålles vid bearbetning (raffinering l. dyl.) av en råvara (t. ex. råsocker); ofta i abstraktare anv., om det siffermässiga värdet av ett dylikt utbyte (angivet i procent av råvaran), äv. använt ss. ett kvalitetsmått. LAHT 1892, s. 18. Råsocker .. skall .. bestämmas till vikt och rendement. SFS 1918, s. 2365. Utbytet av ren ull, eller råullens rendement. HantvB I. 8. 1: 120 (1939).
Spalt R 1133 band 22, 1957