RESSORT (uttalades resår FinT), sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er (Cannelin (1921)).
Etymologi
[jfr t. ressort; av fr. ressort (ffr. resort, ressort), lagsaga, jurisdiktion, domvärjo, instans, i ffr. äv.: tillflykt, vbalsbst. till ffr. resortir, ressortir, studsa tillbaka, dra sig tillbaka m. m., o. samma ord som fr. ressort, fjäders återgång, fjädring, stålfjäder m. m. (se RESÅR). — Jfr RESSORTERA]
(i Finl., numera mindre br.) ämbetsområde l. befogenhetsområde o. d.; särsk. om statsråds (ministers) ämbets- l. befogenhetsområde. Ända till dess Länestyrelserne erhöllo sin bestämda form, hörde flere delar af administrationen till .. (lagmannens) ressort. ASScF 3: 355 (1844, 1852). FFS 1903, nr 2, s. 16. FinT 1941, 2: 127.
Spalt R 1488 band 22, 1957
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se