| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RESTAT, n.
(†)
1) rest (se REST, sbst.1 1), behållning; äv. om räkenskapspost l. konto som uppvisar rest l. behållning; ofta svårt att skilja från 2. G1R 7: 200 (1530). Att han med the 686 march 2 öre 6 d:r, som hans restat bliffwet är, skall löne soffrefolcket, vaskere och smelttere sede[n] the äre alle [lönede] och hans regenskap gjordtt är, skall han bekomme penninger vtaff cammeren. Därs. 23: 103 (1552).
2) rest (se REST, sbst.1 2, särsk. 2 a o. b), brist, skuld; obetald del av skatt l. skuld l. lön till ngn; ngns lönefordran; äv. om räkenskapspost l. konto som utvisar rest osv.; jfr 1. Thet Restat paa thenn Månat szold. G1R 10: 273 (1535). The partzeler som fougterne vdi theres Restat skyllige bliffue och them icke årligen ifrå sig Leffuerere kunne. CivInstr. 16 (1547). Almquist CivLokalförv. 3: 260 (i handl. fr. 1620).
Spalt R 1501 band 22, 1957