| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RESTERA reste4ra l. rä-, i Sveal. äv. -e3ra2 (rästèra Dalin), v.1 -ade (Baazius Upp. 168 a (1629: resterar, pr. sg.), AntecknSaml. 249 (1648: resterade, ipf.) osv.) ((†) pr. sg. -er (OxBr. 12: 26 (1617), VRP 1648, s. 334)). vbalsbst. -ANDE, -NING ((†) Ekeblad Bref 1: 312 (1654)); -ARE (i ssgn SKATTE-RESTERARE).
1) († utom i a) med saksubj., intr.: vara kvar l. över ss. rest (se REST, sbst.1 1) l. behållning l. residuum, vara kvar, återstå; äv. med indirekt personobj., i uttr. ngt resterar ngn, ngt återstår för ngn, ngn har ngt kvar; jfr 2. The få goda wänner som ås (dvs. oss) ännu ther hemma resterar. SvBrIt. 2: 19 (1690). När grodan (som stoppats levande i en av en säck omgiven svinblåsa) är ute, resterar bara toma Blåsan uti Säcken. Hoorn Jordg. 1: 64 (1697). Resterar något (av det svarta pulvret av järntråd, som man slagit saltsyra på), som ej .. vill lösas, torde det vara arteficiel plumbago. Scheele Bref 392 (1780). Emellertid resterar en liten barbarisk ridiçul på vår literatur. TThorild (1792) hos Ljunggren SVH 1: 571. — särsk.
a) (fullt br.) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som ännu finns kvar, kvarvarande, återstående; överbliven; övrig; jfr 2 a. (Efter middagen skulle adeln infinna sig på riddarhuset) att öfwersee de resterende Puncterne. RARP 3: 28 (1638); jfr 2 a. StKokb. 26 (1940). För att .. (efter bråkningen) avlägsna resterande trädelar från linet, häcklas det. Fröberg Skrädd. 22 (1941).
b) motsv. REST, sbst.1 1 a: utgöra rest(en), återstå. Agrelius Und. 25 (1738). När 567 subtraherades från 4381, resterade 3814. Palmquist Räkn. 24 (1750).
2) (utom i a o. b numera bl. ngn gg, arkaiserande) med saksubj., intr.: återstå l. fattas ss. en rest (se REST, sbst.1 2), återstå (att uträtta l. inhämta l. leverera l. betala l. dyl.), fattas l. felas (i ngt); äv. i uttr. ngt resterar ngn l. för ngn; stundom (i sht i a) svårt att skilja från 1 (resp. 1 a). Gustaf II Adolf 112 (1614). Ännu resterar en synnerlig gerning, som skal skee för Werldennes enda, .. nemliga Gogs och Magogs stridh emoot Christum eller Gudz ord. Baazius Upp. 168 a (1629). Emedan .. (efter vissa föreläsningar) litet af den terminen resterade, hafver .. (professor Buræus) horologographiam fliteligen monstrerat. Annerstedt UUH II. 2: 113 (i handl. fr. 1661); jfr 1. Att för den (dvs. den unge pastorsadjunkten), som var ämnad att efter 2:ne årtionden uppstiga till det högsta (trappsteget på den prästerliga banan), ännu åtskilligt resterade af lärdom, var tydligt. Hagström Herdam. 1: 184 (1897). Ännu resterar oss en tung plikt att fullfölja, nämligen att underrätta sonen i Amerika. Östergren (1936). — särsk.
a) (fullt br.) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr b, c): som återstår l. fattas, återstående, felande; jfr 1 a. (G. II A. beslöt) resterende delen af Liffland att intaga. RARP 1: 30 (1627). I anseende til ingångna Fastelagstid, komma de .. resterande 3ne Concerter at upskjutas. GT 1788, nr 22, s. 4. Av denna (mängd av fosfor) finnas 425 g i skelettet och de resterande 75 g i mjukdelarna (hos en människa). Bolin VFöda 92 (1933).
b) återstå att ytterligare leverera l. betala l. redovisa för, stå l. vara kvar ss. rest (se REST, sbst.1 2 a); numera i sht (fullt br.) dels opers. (i uttr. det resterar så l. så mycket), dels i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: ännu icke levererad l. betald l. redovisad, utestående o. d.; i p. pr. n. sg. best. äv. i substantivisk anv.: vad ngn resterar med, resten; jfr c. K. M:tt haffver ditt sentt Daniell Bureuss dett resterende att opbära. OxBr. 5: 86 (1616). För mitt underhåld i förlidna åhr bleff migh leffrerat penningar 9 mark tunnan, och resterar ännu en deel ther aff, för elacka fogdars skul. Därs. 12: 310 (1651). Resterande räntor. KamCollKungör. 1730, s. 3. Utgifva resterande betalning för .. (ett visst) kolparti. 1NJA 1874, s. 64. SFS 1936, s. 209. — särsk.
α) (†) med indirekt obj. som anger den som har ngt att fordra; jfr c, d. Begynte Professoren Hyltenius och Landzbookhållaren Stiren liqvidera med danske commissarierne om then contribution, som the meente them resterade utaf LandzKrona och Helsingborgs lähn. Spegel Dagb. 153 (1680). SvBrIt. 2: 18 (1690).
β) (numera bl. tillf.) i p. pr. i utvidgad l. oeg. anv., om tid: för vilken viss avgift l. skatt icke betalts. Mantalspenningarna för de 3 eller 4 resterande åhr. Rudbeck Bref 69 (1670).
c) motsv. REST, sbst.1 2 b; om (del av) lön l. ngt som ingår i ngns löneförmåner o. d.: vara obetald l. innestå resp. icke vara levererad o. d.; förr äv. i uttr. ngt resterar ngn (på ngt), ngn har ngt (kvar) att fordra (av ngt); äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: innestående o. d.; jfr b, d. (Skrivelse) Till Germund Svensson (att) leffverera Staffan Dan sin resterande löön. G1R 29: 641 (1559). Volticeraren Johan Wediger resterar uppå däss 1650 års pension etthundrafemtijo daler. KlädkamRSthm 1651 C, s. 76. Tvenne års resterande och innestående fälttraktamente. Snoilsky i 3SAH 14: 39 (1899).
d) (†) i uttr. ngt resterar ngn att bekomma, ngn har ngt till godo l. att fordra; jfr b α, c. Vpå bemälte 26 d:r 22 öre resterar Matz än att bekomma 4 d:r 22 öre, dhet dhe andra schola honom erlegga. BtÅboH I. 9: 90 (1637).
3) om person: icke ha fullgjort sin leverans- l. betalnings- l. redovisningsskyldighet l. skyldighet att göra vissa arbetsprestationer, t. ex. dagsvärken; i fråga om viss leverans resp. skuld osv.: vara efter med leveransen l. betalningen l. redovisningen; stå på restlängd; numera bl. intr., ofta med prep.-bestämning (inledd av för l. med, stundom på) som anger det vari ngn brister med leveransen l. betalningen osv.; förr äv. tr., med utsatt obj. (se a). RARP 2: 97 (1634). Efterskrefne restera med dagsverken. NoraskogArk. 4: 53 (1657). Oppräknades dhe församlingar, som resterade med dombkyrkiotunnorna. SynodA 2: 235 (1670). Gubben resterar för hyran. Hammenhög PoB 245 (1931). Han resterade för skatter. Hellström Storm 257 (1935). — särsk.
a) (†) tr., med obj. som anger vad som icke betalts l. fullgjorts o. d. Stiernman Riksd. 803 (1627). Hustrun resterer denne Summan på sine vtlagor. VRP 1648, s. 334. The 2 .. (daler) och 16 öra, som min mågh Resterade. VDAkt. 1661, nr 282.
b) (†) med indirekt obj. som anger den som har ngt att fordra. Tå förekom Hans Rebenär, beswärandes sig högeligen vthöfuer någre af bårgerskapet, hwilcka honom på lille tollen restere. BtÅboH I. 4: 98 (1631).
c) (tillf., arkaiserande) bildl., i uttr. restera i tacksamhetsskuld till ngn, stå i tacksamhetsskuld till ngn. RisebergaB 180 (1931).
Spalt R 1509 band 22, 1957