Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RESTITUTION res1titɯʃω4n l. re1s- l. räs1-, l. 01—, äv. -tʃω4n (restitutschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
vbalsbst. till RESTITUERA.
a) (numera bl. ngn gg, i sht i skildring av ä. förh.) motsv. RESTITUERA I 1 a. RR 1561, s. 2 a; möjl. till 2. Calmare, Ölandz och Elfzborgz restitution. RA II. 2: 187 (1617). Kyrkiogodsens Restitution. Schroderus Os. III. 1: 338 (1635). Restitutionen af de af (restitutions-)ediktet berörda .. kyrkliga områdena. 2NF 22: 1479 (1915). Walde Krigsb. 2: 8 (1920; om förh. 1697).
b) kam. motsv. RESTITUERA I 1 b β: återbetalning, återbäring; jfr DRÅBACK 1. PH 6: 4053 (1756). Grosshandlaren .. Petterssons ansökning om restitution af Manufactur-Fond, som han förmenar blifvit honom för hög beräknad på inbekommit Sål-Läder. DA 1771, nr 10, s. 3. Restitution av skatt. SFS 1936, s. 424. — jfr HANDELS-, SKATTE-, TULL-RESTITUTION.
2) (†) motsv. RESTITUERA I 2: ekonomisk ersättning l. gottgörelse, betalning; skadestånd; vederlag. Vij (vilja) .. lata scriffva hermesterenn tiill um restitutionn påå all skade (som de livländska sjörövarna tillfogat oss). G1R 29: 330 (1559). (Man är skyldig att hjälpa tiggare o. studerande) förvtan all restitution och wedergeldning. L. Paulinus Gothus ThesCat. 99 (1631). 1BorgP 454 (1642).
3) (i sht i vetenskapligt fackspr.) motsv. RESTITUERA I 3 (o. II 1): (ngts) återställande l. återupprättande; återställande av den ursprungliga formen l. gestalten hos ngt o. d.; förr äv. med prep.-bestämning (inledd av uti) som anger det skick l. den ställning som ngt återges. Pommerens, Mechelborgz och Siöstädernes restitution vthj deres förre frijheet och welkor. RARP 1: 154 (1631). Konungamaktens restitution. Bolin Statsl. 2: 49 (1871). Ett försök till restitution af germanernas äldsta epos. Rydberg Brev 3: 23 (1882). — särsk. fysiol. motsv. RESTITUERA I 3 b: återuppbyggnad, återställande, förnyelse o. d. Hygiea 1859, s. 281. Hjärnans restitution. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 95. Sjövall Sjukd. 64 (1924). jfr VÄVNADS-RESTITUTION.
4) [jfr nylat. restitutio (ad integrum)] (numera bl. ngn gg i medicinskt fackspr.) motsv. RESTITUERA I 4 o. II 2: återställande (av ngns hälsa), (ngns) återställande till hälsan l. tillfrisknande. Medh Churförstinnan bättrar dhet sigh, och twiflas inthet om Hennes fulkomlige restitution. NAv. 15/2 1656, s. 4. Fröjdeklang utöfver sin högtälskade Systers hällsas restitution. Leyoncrona Vitt. 162 (1680). TLäk. 1835, s. 227. Wernstedt (1951).
5) (numera bl. ngn gg, arkaiserande l. med fackspråklig prägel) motsv. RESTITUERA I 5: (ngns) återinsättande i hans förutvarande rättigheter l. ämbete l. rang l. ställning o. d.; restauration (se d. o. 2). UppsDP 3/2 1599. Johannes quondam Sacellanus Flämingii, som war för 3 åhr sedan priveradh (dvs. avsatt) här i Vpsala, begärede nu restitution. Därs. 4/2 1601. Forssell i 3SAH 3: 245 (1888). Hagström Herdam. 1: 326 (1897; om förh. 1685). — särsk. (†) i uttr. restitution till ngt, återlämnande av ngt till ngn. (Sedan hertig Johan avgivit sin förklaring) kan då wiidere vm then restitution till hans furstelige Nådhes furstendöme .. afhandlet och beslutit blifwe. SvTr. 4: 574 (1568).
6) [jfr nylat. restitutio in integrum] jur. motsv. RESTITUERA I 6: återställande av en enligt allmänna rättsregler förlorad rättighet l. återinsättande av ngn i rättigheter som han enligt allmänna rättsregler förlorat; särsk. dels om beviljande av resning i mål, dels [jfr nylat. restitutio fatalium] om medgivande av undantag i visst fall från gällande bestämmelser rörande fatalietiden för ngt. Schmedeman Just. 1205 (1688). Resning .. anses innebära ett slags restitution. Minnesskr1734Lag 2: 1071 (1934).
7) fotogr. motsv. RESTITUERA I 7: avhjälpande av vissa (under särskilda betingelser uppkommande) perspektiviska felaktigheter hos fotografi (t. ex. flygbild l. arkitekturbild) gm omfotografering l. projektionskopiering. 3NF 7: 642 (1927). SvGeogrÅb. 1933, s. 153.
-ANSÖKAN~020. —
(1 a) -EDIKT(ET). [jfr t. restitutionsedikt] hist. edikt, utfärdat av kejsar Ferdinand II år 1629, enligt vilket protestanterna till katolikerna skulle återställa alla de riksomedelbara katolska områden (biskopsdömen, kloster, kyrkor m. m.) som efter fördraget i Passau 1552 kommit i protestanternas händer. Voltemat EurHist. 254 (1741). Ahnlund GA 325 (1932). —
(3) -KOEFFICIENT. (i vetenskapligt fackspr.) koefficient som anger ett materials förmåga att efter deformation återtaga sin förutvarande form. Ekman Mek. 463 (1919). —
(3) -KÄRNA, r. l. f. (i vetenskapligt fackspr.) cellkärna uppkommen vid reduktionsdelning hos bastarder o. vissa andra former därigm att kromosomerna vid första anafasen icke uppdelas i två grupper, utan alla inneslutas inom samma kärnmembran. SvVäxtförädl. 1: 678 (1951). —
(1 a) -NÄMND(EN). kam. en år 1945 tillsatt statlig nämnd för handläggning av ärenden rörande bl. a. återställande till rätt ägare av sådan egendom som under andra världskriget i strid mot folkrättens regler fråntagits ngn. SFS 1948, s. 2. —
-UPPLAG~02, äv. ~20. (förr) tullager för uppläggning av sådana varor för vilka restitution av tullen beviljades vid återutförsel. SFS 1910, nr 93, s. 14. —
Spalt R 1514 band 22, 1957