| Publicerad 1958 | Lämna synpunkter |
RETARDATOR ret1arda3tor2 l. re1-, äv. 1040, r. l. m.; best. -n; pl. -er ret1ardatω4rer l. re1-, l. 01—.
kem. ämne som har förmågan att minska hastigheten av l. förhindra en kemisk reaktion. 2SvUppslB 14: 411 (1950).
Spalt R 1545 band 22, 1958