| Publicerad 1958 | Lämna synpunkter |
REVY revy4, r. l. f.; best. -n (Vest Runebg 108 (1902) osv.), äv. -en (OSPT 1686, nr 34, s. 7, Harlock (1944)); pl. -er.
1) (numera föga br.; se dock a—c) (noggrann o. kritisk) granskning, översyn, mönstring. Biurman Brefst. 172 (1729). Vid närmare eftersinnande finner jag att all afskrifning af Piecen, eller utskrifning af Rolerne är omöjlig eller onödig innan jag gjort en slutelig revüe. Kellgren (SVS) 6: 309 (1791). En kulen vinterdag på Åkerö, roar sig Tessin med att anställa en revy över olikheter mellan förr och nu i de mest heterogena avseenden. Fatab. 1931, s. 30. — särsk.
a) (fullt br., i fackspr. numera dock icke om sv. förh.) mil. inspektion l. granskning l. mönstring av (större) truppförband l. flottavdelning o. d. (som uppställts l. formerats på visst sätt), ofta förbunden med defilering l. paradering av truppförbandet osv.; ofta om sådan inspektion (o. paradering) osv. i samband med l. ss. avslutning av manöver o. d.; äv. om sammandragning o. högtidlig formering (o. paradering) av truppförband l. flottavdelning o. d. för att fira en högtid o. d.; förr äv. i uttr. revy av (trupper), inspektion l. mönstring av (trupper); jfr PARAD 2. OSPT 1686, nr 34, s. 7. Enligt den Lista, som vid Revuen öfver denne Stadens Troppar och de öfrige Besättningarne i KyrkoStaten .. blifvit uprättad, består den Påfveliga Krigsmagten af 6,000 Man reguliere Troppar. SP 1792, nr 188, s. 1. För att complettera väderlekslyckan i går regnar det i dag vid revuen af trupperna i Carl XIII:s torg. Edholm C15T 26 (1860). Trupptåg till revyer och fältmanövrar. Siwertz Ställv. 122 (1921). VFl. 1937, s. 95. — jfr FLOTT-, TRUPP-REVY.
α) mil. motsv. a (o. med motsv. bruklighet), om trupper: granskas l. inspekteras under förbimarsch (för ngn), defilera. (Gustav Vasa) hade församlat sina trupper (på Djurgården) för att låta dem passera revy. Ahnfelt HofvLif 1: 135 (1880).
β) i allmännare anv.
α’) om personer: i tur o. ordning passera förbi (inför ngn) o. d. Barnen (i prästgården fingo) passera revy för de främmande. Tavaststjerna Inföd. 290 (1887).
β’) oeg. (vanl. med pluralt l. kollektivt subj.): draga förbi i tur o. ordning l. på ett sådant sätt att uppmärksamheten undan för undan inriktas på nya detaljer; särsk. om personer l. orter l. händelser o. d. som ngn tänker på l. minnes l. beskriver: draga förbi ngns inre syn (en efter en), framträda l. framställas i ordningsföljd l. en efter en, återuppstå l. återskapas i minnet o. d.; jfr c β, d, e. Under den muntra och hastiga farten (vid seglingen) var det liksom hade naturen passerat revüe för oss. Lidman Blodsarv 146 (i handl. fr. 1819). Schröderheim skref en qvick prolog, der hofskaran passerade revy. Tegnér Armfelt 1: 81 (1883). Hagberg Echegaray 97 (1902: i revy). Då .. jag .. lät minnen från mina ungdomsår i Lund passera revy. LundagKron. 2: 64 (1921). En inre dialog, där Strindberg låter hela sitt förflutna liv passera revy. Lamm i 3SAH LIII. 2: 31 (1942). I den rad bruk, som i denna återblick skall passera revy, börjar jag med Hasselfors i Närke. De Geer Bergsl. 11 (1951).
c) (fullt br.) i uttr. hålla revy med (i sht förr äv. över) ngra l. ngt.
α) mil. motsv. a (o. med motsv. bruklighet), i fråga om trupper o. d.: inspektera l. mönstra ngra l. ngt (vid en defilering l. parad o. d.). HC12H 3: 185 (c. 1710). I dag har H. K. H. hållit revue öfver Oplandska Regementet. MinnSvNH Bih. 3: 349 (1814). Drabbningen .. mellan de anfallande och .. försvarseskadern .. åsågs af kejsaren, som sedan höll revy med den förenade flottan. KrigVAH 1901, s. 23. I går hölls revy med nationalgardet. Janson Segr. 50 (1913). Östergren (1936).
β) (i sht i vitter stil) i allmännare l. oeg. anv.: granska l. mönstra ngra l. ngt, göra en kritisk granskning av ngt; låta ngt (t. ex. minnen) passera revy (se b β β’). Jag höll revy med mina minnen för att sedan skrinlägga dem och arbeta med fria händer. VBenedictsson (1881) i 3SAH LX. 2: 131. Han höll revy med sitt förflutna. Dens. Peng. 90 (1885). Dagens nöje (dvs. en kunglig jakt) afslutas därmed, att revy hålles öfver jaktbytet. Rydberg KultFörel. 5: 50 (1887). Min oro håller revy med begångna dumheter — bara från augusti — och jag känner mig så hemsk till mods. Molin FrÅdal 303 (1890). (En tidskrift) höll en mycket amper revy med den finska tidningslitteraturen. Söderhjelm Runebg 2: 76 (1906).
d) (†) i uttr. låta ngt göra revy, låta ngt passera revy (se b β β’). Då ”Dramaten” vände fjärdingen och lät fjolårsrepertoaren göra revy. GHT 1895, nr 253 B, s. 1.
e) (tillf.) i uttr. stå fram i en minuts revy, passera revy (se b β β’) under en minut. Vad tänkte ni, vad kände ni, just innan elden brann? / Stod all den gångna tiden fram i en minuts revy? Jändel Tappra 21 (1918).
2) (utom i ssgn SNABB-REVY numera föga br.) översikt; överblick; särsk. i uttr. revy av, äv. med ngt, överblick över ngt. Dalin (1855). För att finna .. (att den nationella samhörighetskänslan under medeltiden icke var så stor som nu) behöfva vi blott taga en hastig revy af Europas land. Schück MedeltKultH 70 (1907). Vill man ha en revy med vad som .. erbjöds (i fråga om retoriska läroböcker på Platons tid), kan man .. få den i Platons Faidros. Athena 227 (1917); jfr 3. — jfr SNABB-REVY.
3) [eg. specialanv. av 2] om översikt l. (kritisk) genomgång av (händelser l. företeelser på ett visst område l. under en viss tid o. d.) som ges i form av anförande l. föredrag l. i skriftlig form (särsk. ss. tidnings- l. tidskriftsartikel) l. i form av utställning o. d.; äv. om sådant anförande l. föredrag osv. Revy av l. över ngt. SthmFig. 1845, s. 11. Jag afslutade sista gången min revy af Sverges nyare vitterhet. Sturzen-Becker SvSkönl. 207 (1845). I nästa modenummer torde vi komma att meddela en något vidlyftigare revy öfver det nyaste från utlandets modeverld. Idun 1888, Modev. s. 1. Finlands Allmänna Tidning, som .. (bl. a.) innehöll allenast utrikespolitiska revyer. FinBiogrHb. 210 (1896). Radions nyhetsförmedling .. (avser att ge) lyssnarna .. en .. revy över de sista timmarnas händelser. RöstRadio 1933, s. 450. Schück VittA 7: 235 (1943: av). Aarhushallens revy påminner om hur mycket det finns utanför det vanliga utställningsurvalet. Form 1947, s. 91. jfr: Aniara(.) En revy om människan i tid och rum. Martinson (1956; boktitel); jfr 5. — jfr MÅNADS-, SNABB-, VECKO-REVY m. fl.
4) [utvecklat ur 3] om tidskrift innehållande orienterande l. översiktliga artiklar o. d. om aktuella händelser l. litterära l. konstnärliga l. politiska ämnen o. d.; äv. om vetenskaplig tidskrift där orientering ges över (nyheter l. landvinningar o. d. inom) en l. flera vetenskaper; äv. om tidskrift av ren underhållningskaraktär; utom i namn på tidskrifter i sht om utländska förh. Nordisk revy(.) Tidning för vetenskaplig kritik och universitetsangelägenheter. (1883; tidskriftstitel). En engelsk revy har nyligen betecknat vår tid såsom minnesteckningarnas, dagböckernas, .. själfbiografiernas .. tidehvarf. NordT 1884, s. 43. Gentleman’s Magazine — Englands första revy. Steffen ModEngl. 306 (1893). Sylwan ModPress. 98 (1906). — jfr MÅNADS-REVY.
5) teaterföreställning l. dramatiskt-musikaliskt värk av lättare, underhållande slag, bestående av flera mer l. mindre lösligt förbundna dialoger, sketcher, kupletter, dansscener o. d. (o. urspr. utgörande en översikt över en förfluten tids händelser); särsk. dels om dylik föreställning l. dylikt värk vari aktuella ämnen l. händelser l. personer o. d. behandlas skämtsamt l. ironiskt l. satiriskt o. d., dels om dylik föreställning l. dylikt värk vari huvudvikten ligger på den rena underhållningen (o. vari det satiriska l. ironiska elementet är föga framträdande) o. vari stor plats ägnas åt varietémässiga inslag o. balett m. m. samt åt påkostad utstyrsel i fråga om dräkter o. kulisser o. d.; äv. abstraktare, om underhållning av denna art, betraktad ss. genre l. yrke. Ägna sig åt revyn. Spela revy. Södra Teatern lär icke komma att bjuda på någon ”nyårspjes” af vanligt slag, d. v. s. revue öfver det förflutna året. SöndN 1866, nr 52, s. 4. Det är för närvarande två revyer som uppföras i den här hufvudstaden. Strix 1900, nr 26, s. 6. Uti en teater vid sjelfva Skansens fot (gavs) en revy, hvars kvintessens var skämt med .. (A. Hazelius’) samlareifver. SDS 1901, nr 161, s. 2. En revy är som en tidning: den berättar vad man talar om; den talar till och med själv. DN(A) 1933, nr 203, s. 5. Henning HbgMinn. 1: 137 (1950). — jfr NYÅRS-, SOMMAR-, UTSTYRSEL-REVY.
(3, 4) -ARTIKEL. (numera bl. tillf.) översiktlig (tidskrifts)artikel; artikel i en revy. Strindberg Brev 5: 163 (1885). Steffen ModEngl. 306 (1893). —
-CHARMÖR ~ʃarmö2r l. -œ2r, m.; best. -en, äv. -n; pl. -er. [jfr platt-charmör] (ngt vard.) om (framstående o. charmerande) manlig revyartist. SvD(A) 1929, nr 1, s. 14. —
(1 a) -DAG. (numera föga br.) mil. dag då revy hålles. Björkman (1889). Lindqvist Dagsl. 1: 166 (1898). —
-FILM. revyartad underhållningsfilm (med inslag av dans, lätt musik o. d.). DN(A) 1924, nr 246, s. 15. —
-FÖRFATTARE.
1) (numera bl. tillf.) till 4: person som skriver (tidskrifts)artiklar i en revy. Steffen ModEngl. 307 (1893).
-INSLAG~02, äv. ~20. inslag (se d. o. 3) i en revy; äv. om revyartat inslag i ett teaterstycke l. en film o. d. OoB 1931, s. 413. —
-KAVALKAD. bildl., om dramatiskt värk bestående av en följd av (löst sammanknutna) scener som ge en översikt över en tidsperiod o. d. GHT 1956, nr 203, s. 3. —
(4) -LITTERATUR. sammanfattande, om beståndet av revyer (över huvud l. från en viss tid l. ett visst land o. d.). Vårt land lider af en påtaglig brist på revylitteratur. Sthm 3: 240 (1897). —
(1 a) -MARSCH. (†) mil. om truppers förbimarsch l. defilering vid en revy. Schulthess (1885). Björkman (1889). —
(3, 5) -MÄSSIG. som har karaktär av revy; som liknar en revy(s) l. är av den art som (ofta) förekommer l. framställes i revyer. UNT 1924, nr 8860, s. 4. —
-SCEN.
2) scen i l. ur en revy. —
-SKETCH. sketch i en revy. 6 Revysketcher. (1934; broschyrtitel). —
-STJÄRNA, f.||ig. (ngt vard.) framstående manlig l. (vanl.) kvinnlig revyartist. Paris’ mest berömda revystjärna. VeckoJ 1930, nr 43, s. 6. —
-SÄLLSKAP~20 l. ~02. om (kringresande) teatersällskap som spelar revyer. Ridå 1914, s. 29. —
-TEATER. teater på vilken det spelas revy; äv. om sådan teater ss. institution. Ridå 1906, s. 78. Konserthusrörelse, revyteater, danssalonger och s. k. nöjesfält. Hemberg o. Sillén Bokföringsl. 13 (1930). —
-TEKNIK. teknik använd vid (iscensättning o. d. av) l. typisk för revyer. Östergren (cit. fr. 1920). —
-VISA, r. l. f.
1) till 3, 5: (vid föreningsfest o. d. sjungen) skämtsam visa innehållande en översikt över en förfluten tids händelser. LD 1927, nr 240, s. 4.
Spalt R 1694 band 22, 1958