Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RODE rω3de2 l. 40, sbst.3, r. l. f.; best. -n; pl. (i ä. språkpr. möjl. äv. att föra till sg. roder) -r; förr äv. RODA, sbst.3, r. l. f.; förr äv. RODER, sbst.2, n.; pl. = (se ovan).
Ordformer
(roda 1690 (: quadrat Roda). rode 1630 osv. roder, sg. 1805. roder, pl. 1645 osv.)
Etymologi
[liksom d. rode av mlt. rōde, mätstång; etymologiskt identiskt med ROA, sbst.]
1) (förr) längdmått (för mätning av längder på marken) av varierande storlek, vanl. 3,78 meter; särsk. i uttr. rhenländsk rode, längdmått om 12 rhenländska fot (dvs. 3,766 meter); jfr RUTA. AOxenstierna 5: 13 (1630). Distancen ifrå be:de stiernskantz til Kyrkgårdzholmen är aff 888 7/10 rodher eller 5665 alnar. HSH 35: 356 (1659). Renlänske Roder. Rålamb 8: 3 (1691). Jansson (1950). jfr LINEAR-RODA.
2) (†) på mätstock inlagd skala för beräkning av rymdmått; anträffat bl. ss. senare led i ssgr. jfr: Baculus Metricus. Thär uppå alle Fortifications Lineerne finnes Proportionerade: iämbte alle Stereometriske Visir- och Bysz Mäster Roder. Stiernhielm (SVS) III. 1: 110 (1645).
Ssg (till 1): RODE-VIS, adv. (†) beräknat efter rode, per rode. AOxenstierna 5: 13 (1630).

 

Spalt R 2341 band 22, 1959

Webbansvarig