Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROSEIN rωs1ei4n (trestavigt) l. ros1– l. 1s- l. 1s-, sbst.2, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr t. rosein; till ROS, sbst.1 (med tanke på legeringens vackra vita färg)]
(numera föga br.) legering av nickel, aluminium o. tenn samt guld l. silver l. koppar, använd till framställning av bijouterier o. d. JernkA 1892, s. 352. 2UB 5: 484 (1902).

 

Spalt R 2512 band 22, 1959

Webbansvarig