Publicerad 1961 | Lämna synpunkter |
RÅNTE ron3te2, äv. RUNTE run3te2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (far)-galt, orne. Verelius 91 (1681). Vid hvar Herrgård (böra) en eller flera fargaltar eller rontar finnas. Broocman Hush. 1: 71 (1736). Ahlman (1872).
Spalt R 3651 band 23, 1961