| Publicerad 1962 | Lämna synpunkter |
RÖKRUNA rø3k~rɯ2na, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
(i fackspr.) rökstensruna; vanl. i pl. OvFriesen i TurÅ 1906, s. 45. (Runristningen vid Oklunda) är den sjunde hittills anträffade ristningen med rök-runor i Östergötland. OoB 1930, s. 258. Wessén VikRun. 13 (1957). —
Spalt R 4405 band 23, 1962