| Publicerad 1962 | Lämna synpunkter |
RÖLLIG, adj.
(numera bl. i Finl.) rödaktig; särsk.: rödlätt l. rödbrusig. När de nyss utskutne korn-axen icke äro gröne, utan röllige. Lenæus Delsbo 139 (1736, 1764). Den rölliga lergrisen. Schildt Perd. 109 (1918). En gammal käring, kutig, benig, röllig i ansiktet, röd om händerna. Mörne FörbiVäg. 55 (1928).
Spalt R 4407 band 23, 1962