| Publicerad 1962 | Lämna synpunkter |
RÖRLIG rö3rlig2 l. rœ3r-, adj. -are. adv. -T.
1) som har förmåga l. möjlighet att röra sig l. växla plats l. läge, som kan röra sig; som kan sättas i rörelse l. bringas att ändra läge (totalt l. partiellt) l. förflyttas l. vridas l. rubbas o. d.; i vissa fall liktydigt med: flyttbar l. mobil resp. vridbar l. svängbar l. möjlig att rubba l. böjlig l. mjuk; stundom närmande sig bet.: lös; särsk. motsatt: fastsatt, fast, stationär o. d.; ofta svårt att skilja från 2 l. 3. En rörlig travers, maskindel. Griparmen är rörligt fäst vid en lång stång. VarRerV H 8 a (1579). Alt rörligit på marken flööth åstadh. Gyllenius Diar. 299 (c. 1670). Mat-salarne (i Neros ”gyllene hus” voro försedda) med rörliga tak, föreställande Himmel och Skyar. Rabbe PVetA 1770, s. 18. Ett metspö med rörlig ref. Nyblom Bild. 239 (1864). En rörlig järnvägsbro. LbFolksk. 145 (1890). Rörliga kulsprutor (automatkanoner) äro i regel monterade i en vridbar lavett. SoldatundFlygv. 1944, s. 218. — jfr LÄTT-, O-, SJÄLV-, SVÅR-RÖRLIG m. fl. — särsk.
a) om levande varelse: som har rörelseförmåga. Rörliga bakterier. Sundberg Mikroorg. 43 (1895). — särsk.
α) (†) om saluförd fisk: som (ännu) sprattlar l. rör sig, levande; jfr 3. Till salu: Rörliga Fiskar i mamsell Arosins diversebod vid Munkbron, à 4 sk. b:co st. AB 1831, nr 253, s. 4.
β) (mera tillf.) om person: som har möjlighet att förflytta sig l. resa o. d.; jfr 2. Kom så vintern, som gör mig mindre rörlig, åkande; helst i anseende till min ofullständiga ekipering. Rydqvist (1848) i 3SAH LXI. 3: 32.
b) om kroppsdel; ofta närmande sig 2 l. 3. Ormögat saknar rörliga ögonlock. Rosenstein Comp. 84 (1736). Med sitt tvärhuggna och rörliga tryne gräfver .. (svinet) i jorden efter rötter. Retzius Djurr. 44 (1772). (Aporna) hafva händer med rörliga fingrar. Holmström Ström NatLb. 1: 32 (1851). (Den förlamade) förmådde icke lyfta armarna från täcket, men händerna voro ännu rörliga. Siwertz JoDr. 76 (1928).
c) (†) i uttr. rörligt värk, maskin o. d. som är försedd med drivhjul l. annan anordning varigm den kan försättas i rörelse. Polhem Invent. 5 (1729). SPF 1858, s. 24.
d) i uttr. rörlig trappa l. trottoar, trappa l. trottoar som rör sig ss. ett löpande band l. dyl Den .. s. k. rörliga trottoaren (på parisutställningen år 1900). TT 1902, V. s. 8. Rörliga trappor. DN(A) 1929, nr 88, s. 5.
e) tekn. om led, koppling o. d.: så beskaffad att de i leden resp. gm kopplingen förenade delarna kunna röra sig mot varandra. Ramsten o. Stenfelt (1917). Rörlig koppling. Nerén BilB 1: 208 (1928).
f) motsv. RÖRA, v.2 I 1 i, II 1 f γ, om ngt sakligt (jfr g): som går att flytta l. kan förflytta sig från en plats till en annan, flyttbar, transportabel, mobil o. d.; ofta med tanke på att ngt är försett med särskild anordning l. utrustning l. är inrättat på särskilt sätt för att möjliggöra en förflyttning; motsatt: fast, stationär. NF 3: 827 (1879). Rörliga strömförbrukande apparater. KatalInstallAsea 1931, s. 9. Ett av arméns rörliga duvslag. Hanström SådDjur 147 (1935). — särsk.
α) (numera knappast br.) i uttr. rörlig materiel l. rörligt material, rullande (järnvägs)materiel (bestående av lokomotiv o. vagnar). ReglSJMachinEld. 1857, s. 52. VL 1895, nr 44, s. 4. Harlock (1944).
β) om en anstalt l. station av något slag, särsk. sjukhus l. postanstalt: som kan l. är avsedd att förflyttas från en plats till en annan, vars värksamhet är förlagd till fordon l. fartyg o. dyl. l. som är utrustad med transportmedel för sin förflyttning, ambulerande. Rörliga nautiska stationer äro de fartyg, å hvilka meteorologiska observationer anställas under sjöresa. Rubenson Meteor. 146 (1880). De rörliga postanstalterna utgöras av postkupéer, sjöpostexpeditioner och ångbåtspostexpeditioner. SFS 1918, s. 1811. Rörligt sjukhus. Harlock (1944).
g) mil. om förskansning l. trupp o. d. (jfr 2 b): så organiserad l. utrustad att den kan förflyttas resp. förflytta sig; motsatt: fast, stationär. Ett förskantzadt fältlägher, skattas för en rörlig befästning. Wärnskiöld Fortif. C 4 b (1673). Krigsmagten till lands .. eger så väl rörliga som fasta stridskrafter. De rörliga kallas krigshärar, de fasta fästningar. Hazelius Förel. 1 (1839). Malmström Hist. 4: 322 (1874).
h) [jfr b, g] i det bildl. uttr. ställa l. sätta en trupp o. d. på rörlig fot, mobilisera en trupp osv., göra en trupp osv. aktionsduglig; jfr 2 b, 3 e, 5. För detta Europeiska krig hade Preussen satt på rörlig fot en armée af 250,000 man. Ekelund 1FädH II. 2: 185 (1831). Ställa trupper på rörlig fot. Schulthess (1885). Harlock (1944).
2) som har god l. normal rörelseförmåga l. har lätt för att röra sig l. med lätthet kan sättas i rörelse l. bringas att ändra läge l. förflyttas o. d.; i vissa fall liktydigt med: ledig resp. smidig l. snabb l. livlig; äv. bildl.; ofta övergående i (o. svårt att skilja från) 3; jfr 1. The ting som Lijff och Anda haffua äre fast rörligare och snarare, än the ting som intet lijff haffua. PJGothus Savonarola SyndSp. K 2 a (1593). På land är .. (alligatorn) trög och endast farlig genom de kraftiga slagen af sin stjert; men dess mer rörlig är han uti vattnet. NF 1: 477 (1875). En talrik flotta af rörliga och grundgående linieskepp. Odhner i 3SAH 6: 183 (1891). Framför allt har de rörligaste djuren, fåglar och insekter, erövrat stora, nya domäner. Selander LevLandsk. 57 (1955). — särsk.
a) om person (l. ngns kropp): som har god rörelseförmåga, som rör sig lätt o. ledigt; ofta liktydigt med: ledig, spänstig, vig, snabb, rask, kvick, som är vid god l. full vigör o. d.; ofta i sådana förb. som rask och rörlig, frisk l. kry och rörlig; jfr 8 c slutet. (Det är) rett och Christeligit, at the som ibland the siuka äro rörligare oc starckare, sköta them som swägre (dvs. svagare) äro. LPetri KO 94 a (1571). Ännu är .. (hundraåringen) rask ock rörlig, ty han hade en stark hälsa. Landsm. V. 6: 62 (1885). (Pojken) var .. snabb i vändningarne, rörlig som en vessla. Hülphers Ångermanl. 90 (1900). Djurgårdens rörliga forwards. NordIdrL 1901, s. 312. Söderström Upps. 21 (1937). — särsk. (numera bl. tillf.) i överförd anv., om tid (som utgör del av ngns livstid): då ngn är rörlig l. vid full vigör o. d. (J. J. Ehrensvärd) hvilken tjent hela sin rörliga lifstid vid Artilleriet. AEhrensvärd (c. 1770) hos Arbin ÅmVetA 1774, s. 12. Tegnér (WB) 3: 366 (1818).
b) mil. om militär enhet o. d.: som har förmåga att snabbt förflytta sig, snabb; förr äv. närmande sig bet.: fullt aktionsduglig, välövad, väldrillad l. dyl.; jfr 1 g. En god och rörlig krigsmacht. Höpken 2: 75 (1747). At vinna .. den Exercice och Manœvre genom Trouppernes sammandragning, som fordras at få Rikets Armée rörlig och exercerad. PH 9: 309 (1770). Krigen hade gestaltat sig till gränsfejder, i hvilka en liten rörlig här var lämpligast. Uppl. 1: 237 (1902). Det är ju en gifven sak, att ett land som vårt, med så lång kust måste äga ett ”rörligt” försvar. VFl. 1912, s. 126; jfr 1 g.
c) om kroppsdel l. växtdel; ofta närmande sig 3, övergående i bet.: som har stor benägenhet att röra sig, som ständigt befinner sig i rörelse, livlig o. d. Det så märkvärdigt rörliga hufvudet (hos K. XIV J.). Hwasser VSkr. 1: 38 (1852). Björkens blad äro .. mycket rörliga för vinden. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 173 (1857). Öronen .. (hos finska spetsen äro) spetsiga, upprättstående och mycket rörliga. Edström Hund. 39 (1948). — särsk. mer l. mindre oeg.
α) om ngns tunga: rapp, talför o. d. Runeberg (SVS) 3: 77 (1832). Fru Stoltsenbäcks rörliga tunga ombesörjde att samtalet blef allmänt. Carlén Repr. 563 (1839).
β) om ansikte l. (oeg.) minspel o. d.: som lätt (l. ofta) växlar uttryck, skiftande, livlig o. d. Ett rörligt minspel. Arfwidsson TeatFord. 17 (c. 1860). Siegfried Kauz vände sitt skarpa rörliga ansikte mot den talande. Boye Ast. 7 (1931).
3) som vid det tillfälle som i ifrågavarande fall är relevant (t. ex. om ngt vid dess användning) l. då o. då l. ofta l. ständigt är i rörelse l. rör sig; som har benägenhet att röra l. flytta på sig o. d.; motsatt: som håller sig stilla, stillastående, vilande; jfr 1, 2, 5 b. Arffsynden vthi menniskionnes natur, (är) icke .. itt sådant ting, som kan ther liggia stillo och sigh intet röra, Vthan är aldeles quikt och rörligit. LPetri Exorc. B 3 a (1562). Thenne (kometen) war rörligh, doch behölt han sin maakligha gång. L. Paulinus Gothus Com. 109 (1613). Ett stort Astrolabium Catholicum, .. hvilket .. så var inrättat, at .. (bl. a.) Solen med sin Zodiaco .. i rörlig måtto representerades. Polhem Invent. 6 (1729). Snart .. kommer man till en medelmåttig, men starkt rörlig ström. Atterbom Minn. 425 (1818). Rörliga stjernor. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 52. Rörliga (skjut-)mål. SFS 1901, Bih. nr 4, s. 11. Den, som vill ta blicken från en rörlig filmbild, får .. göra det genom en viljeakt. Förberg SäljFilm 9 (1946). Kåre fick se tre rörliga fläckar på Daudis vita dräkt. .. Där kröp de tre fläckarna igen. Tre löss i procession. Edqvist Skugg. 181 (1958). — jfr O-, ÖVER-RÖRLIG. — särsk.
a) med. om vissa inre organ som ha benägenhet att flytta sig från sin normala plats.
α) (numera bl. tillf.) i uttr. rörlig njure o. d., vandrande njure. Wide MedGymn. 238 (1896). Wernstedt (1935).
b) om person l. persongrupp o. d. (jfr c): som flyttar l. rör sig från en plats till en annan, resande, ambulerande; som är (mycket) ute o. reser l. har (stor) benägenhet att röra på sig l. resa, som ständigt är i rörelse; särsk. motsatt: stationär, bofast o. d. På Teatro Niccolini spelas af en rörlig trupp .. både originalarbeten och .. öfversatta stycken. Nyblom Bild. 232 (1864). Nya kommunikationsmedel ha knappast gjort .. (den engelske genomsnittsmannen) rörligare. Hellström RedKav. 35 (1933).
c) [jfr b, d] om person l. yrke(sgren) l. ngns liv l. livet i ett visst yrke, betecknande att ngns liv l. livet i ett visst yrke är förbundet med förflyttningar från en plats till en annan, särsk. täta l. ständiga förflyttningar l. många o. långa resor; stundom (med bibet. av l. mer l. mindre klart anslutet till 5 b) närmande sig bet.: växlingsrik, skiftande o. d.; jfr 5 b α. Major Pistolsvärd .., som i sin ungdom fört ett rörligt lif. Wetterbergh Sign. 19 (1843). Det fanns .. ett slägte af rörlige köpmän, som kortare eller längre tid vistades i en stad, der de för sina principaler sålde och köpte. Hildebrand Medelt. 1: 332 (1881). (Svepäskan) var den rörlige och morgontidige bortaarbetarens tornister. Granlund Träkärl 291 (1940). Under sitt rörliga och mångupptagna liv. Fåhræus LäkH 1: 204 (1944); jfr 5 b.
d) om skeende l. tillstånd l. värksamhet o. d. (jfr c): som har karaktären av l. är förbunden med l. sker under (livlig) fysisk rörelse l. (snabb l. ofta upprepad l. vittomfattande) förflyttning; ofta motsatt: stationär, stillastående o. d.; jfr 5 b. (Jag) såg .. (små gröna kulor) lossna ifrån vexten, och antaga ett rörligt djuriskt lif. Agardh Bot. 2: 112 (1832); jfr 1 a. (Fotbollslaget från Västerås) spelade .. med ”stillastående” försvar, under det att (laget från) Uppsala nu tagit upp det ”rörliga” försvarsspelet och hade sina backar t. o. m. åtskilligt förbi midtellinjen stundom. IdrBl. 1924, nr 20, s. 2. På grund .. (av) det mera rörliga levnadssätt .. (bäckrödingen) för, har den lättare än öringen att förse sig med föda. Hammarström Sportfiske 298 (1925); jfr c. K(arbin)skytt .. håller elden något rörlig i sidled och vid behov även i höjdled. TrängRegl. 1940, s. 50. — särsk. om krigföring, krigsoperation o. d. IllMilRevy 1898, s. 155. Rörliga operationer. FörslFälttjRegl. 1928, 2: 117. (Turenne) räknade Gustav Adolf som sin läromästare i konsten att göra kriget rörligt. Grimberg VärldH 10: 208 (1941). Axelns krigföring i Tunisien ”rörlig”. SDS 1943, nr 86, s. 3 (rubrik).
e) (i sht i vitter stil) i det bildl. uttr. vara l. befinna sig o. d. på rörlig fot, om person l. trupp o. d.: vara i rörelse (t. ex. gående l. marscherande) l. på resa l. resande fot l. dyl.; jfr 1 h. (På balen i Karlstad) fick .. (jag) beskåda stadens döttrar på rörlig fot (dvs. dansande). Geijer Brev 94 (1810). (Karl den store) var ständigt på rörlig fot för att få besked om förhållandena samt tillse, att hans befallningar verkstäldes. Pallin MedeltH 13 (1875). Kavalleriet förblef på rörlig fot. Carlson i 2SAH 61: 373 (1884). Med avsikt höll sig Fanny länge på rörlig fot (vid kafferepet). Spong Sjövinkel 211 (1949).
4) (numera knappast br.) om egendom: som utgör lösöre, lös (se d. o. 2 a); motsatt: fast (se FAST, adj.1 9); äv. i n. sg. obest. i substantivisk anv.: lösöre, lös egendom; särsk. i förb. med (ss. motsats till) orörlig, särsk. i det sammanfattande uttr. rörligt och orörligt, löst o. fast. G1R 1: 5 (1521). Gotz och eghedeler, hws hemman rörlight och orörlight. Därs. 2: 50 (1525). Kyrkiones, Prästegårdsens och Klockarebordetz rörlige och orörlige egendom. KOF II. 2: 250 (c. 1655). Lån på lös eller rörlig pant. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 109 (1853). Tjenare, som hade intill tre mark rörligt gods, skulle gifva skott. Hildebrand Medelt. 1: 391 (1881). Harlock (1944). — jfr O-RÖRLIG.
5) i anv. med tanke på såväl fysisk rörelse som annan form av värksamhet l. andra livsyttringar o. d.
a) (†) i uttr. det rörliga livet, om det tillstånd som utmärker en levande varelse, med dess förmåga att röra sig o. handla o. d. Jag wiste ju lijkwähl hwad öde haden (dvs. hade honom) dragitt / Ifrån sin Frumohrs bröst och hwem som haden (dvs. hade honom) tagit / Det rörlig lifwet bort. Noreen FörfLejonk. 139 (i handl. fr. c. 1685).
b) som utmärkes av liv o. rörelse l. livlig värksamhet (av olika slag) l. omväxlande händelser o. d.; motsatt: stillsam, stilla o. d.; särsk. i fråga om livet i ett samhälle; stundom svårt att skilja från 3, särsk. 3 c o. d. En ymnig och altid rörlig och lefwande inhemsk Seglation. HC11H 8: 138 (1682); jfr 3 c. Norr om Helsingborg .. öppnas utsigten öfver Sundet med sitt rörliga hvimmel af alla nationers segel. Forssell (o. Grafström) 135 (1835). Om sommaren är här (på Särö) ett rörligt lif. Höjer Sv. 2: 871 (1881). I hamnens rörliga liv. Holmström LändStränd. 1: 16 (1913). — särsk.
α) om person: livligt värksam (inom olika områden), aktiv; som ständigt är i farten o. d.; stundom svårt att skilja från dels 3 c, dels 8 c. Egyptierna, passiva, utan historia, bilda en sluten hemlighetsfull verld. .. De rörlige Semiterna deremot .. gripa mera positivt in i historien. Ljunggren Est. 2: 193 (1860). (Karl) Sparre var en utomordentligt mångsidig och rörlig man. SvH 8: 24 (1905).
β) (numera bl. tillf.) om plats l. område l. tidsperiod: som utmärkes av l. där resp. varunder det råder liv o. rörelse l. livlig värksamhet. Atterbom Minn. 335 (1818). Småningom tystnade den rörliga staden; det blef stillhet bland marmorpalatsen. Wetterbergh Sign. 327 (1843). Under denna rörliga sommar. Hellberg Samtida 10: 49 (1873). Det stora rörliga Amerika hade imponerat på honom. Wägner Sval. 60 (1929).
6) ekon. om pänningmedel l. andra tillgångar: som överföres l. kan överföras från en innehavare till en annan, icke bunden l. fastlåst; som är i rörelse l. omlopp l. cirkulerar, som användes l. kan användas i allmänna rörelsen; som utgör l. har karaktären av rörelsemedel (se d. o. 3). Det rörliga förlaget (dvs. kapitalet). Polhem Bet. 1: 23 (1721). (Vissa ekonomiska bestämmelser syfta till att åstadkomma, att) penningarne behållas och giöras rörlige i landet. PH 3: 1860 (1742). Med sedelmyntets införande i riket samlades hela rikets rörliga penningestyrka i Stockholm. Chydenius 57 (1765). Landet som helhet uppnår denna överlägsenhet (i fråga om sparat kapital) endast om kapitalplaceringarna icke äro fullt rörliga länderna emellan. Heckscher EoH 65 (1922). De ”andra tillgångar”, varom här är fråga, benämnas ofta rörliga tillgångar eller rörelsemedel, varmed förstås sådana tillgångar, som äro avsedda att omsättas i bolagets rörelse. Hemberg o. Sillén Bokföringsl. 65 (1930). — jfr O-RÖRLIG. — särsk. (numera föga br.) om fond: som utgör dispositionsfond, likvid (se LIKVID, adj. 4); motsatt: fast, stående. Järta (1833) i 3SAH XL. 2: 173. Af .. (vissa) tillgångar .. bildas två särskilda fonder, af hvilka den ena benämnes rörliga fonden och den andra stående fonden. SFS 1872, nr 49, s. 38.
7) om sak: som är underkastad förändringar l. växlingar i ett l. annat avseende, som kan ändras, föränderlig; som icke beständigt är knuten till en viss plats l. tid l. person l. ett visst sammanhang; som l. vars storlek l. nivå (kan) ändras efter förhållandena; icke absolut fastställd l. en gång för alla bestämd l. fixerad; varierande; variabel; i vissa fall liktydigt med: fri. Vi kunna .. (av vissa förhållanden) sluta, att i sederna är något orörligt och oföränderligt, som tillhör sjelfva menniskonaturen; något som är rörligt och kan undergå förändring. Rosenstein 2: 299 (1789). (Förslaget) att göra kanslipresidents-embetet rörligt, så att det vid hvarje riksdag skulle tillsättas. Malmström Hist. 3: 128 (1870). Den punkt, där gränslinjen enligt 1810 års demarkationsakt avviker från djupfåran i Torne älv, kan betraktas som rörlig, eftersom djupfåran kan förskjuta sig mellan stränderna. SvGeogrÅb. 1933, s. 102. Med rörliga kostnader menas sådana kostnader, vilkas storlek för hela företaget växer med växande produktionsmängd och vanligen avtager med avtagande produktionsmängd. HandHantv. Hantv. 2: 123 (1935). — jfr O-RÖRLIG. — särsk.
a) om språkligt element, t. ex. satsdel l. accent: vars placering i satsen resp. ordet icke är fixerad utan är olika i olika satser resp. för olika ord l. böjningsformer. I de germaniska språken .. hvilar tonen enligt regeln på stamstafvelsen. Accenten har således i dessa blifvit fast, då han deremot i grekiskan, latinet, ryskan m. fl. språk är rörlig. NF 1: 74 (1875). Beckman SvSpr. 214 (1904).
b) om helg(dag) o. d.: som icke är fixerad till en absolut bestämd tidpunkt (utan bl. är relativt fixerad), som infaller l. kan infalla på dag(ar) med olika datum under olika år; äv. (t. ex. om friluftsdag i en skola): som till tiden fastställes för varje särskilt fall. The rörlige Högtijderne. Schroderus Os. 2: 573 (1635). At Påskan tillika med alla deraf följande rörlige Fester kommer at firas efter Concilii Nicæni beslut. Höpken ÅmVetA 1745, s. 27. Rörliga friluftsdagar. SFS 1935, s. 1123. Rörlig helgdag. KyrkohÅ 1939, s. 116.
c) kronol. i uttr. rörligt solår l. månår, om sol- resp. månår som fastställts till ett helt antal (365 resp. 354) dygn, varigm det icke kommer att överensstämma med det tropiska årets l. det vanliga kalenderårets längd; motsatt: fast solår resp. bundet månår. 2NF 15: 38 (1911). 2SvUppslB 16: 1247 (1950).
d) om lärartjänst, docentstipendium o. d.: icke knuten till ett visst ämne l. en viss ämneskombination l. dyl. De rörliga Adjuncturerne (vid Uppsala universitet). Boström 3: 419 (1858). Docenten .. F. A. von Schéele har förordnats att för 3 år .. vara innehafvare af ett rörligt docentstipendium. DN 1893, nr 8803, s. 2. En rörlig docentbefattning. LD 1959, nr 256, s. 6.
e) (i fråga om ä. förh.) om klass l. läxlag: vars uppsättning av elever kunde ändras l. växlade under läsårets lopp. BerRevElLärov. 1843, s. 103. TLär. 1847—48, s. 33.
f) om avgift, lön, ränta, pris o. d.: som utgår med ett föränderligt belopp resp. kan ändras efter förhållandena, variabel. RiksdP 1870, 2K 2: 310. Hans Ramel (hade) föreslagit .. rörlig tull på .. (vissa) sädesslag, som skulle stiga, när priset föll. Malmström Hist. 5: 183 (1877). Obligationer med rörlig ränta. 2NF 37: 882 (1925). Rörligt dyrtidstillägg. DN(A) 1928, nr 71, s. 2. Rörligt tillägg å pensioner. SFS 1956, s. 223.
8) allmännare, för att beteckna att ngt i ett l. annat avseende liknar ngt som befinner sig i rörelse l. har rörelseförmåga o. d.; särsk.
a) mus. i fråga om utformningen l. utförandet av ett musik- l. sångstycke; om tempo: hastig o. livfull, allegro-; om rytm l. melodi o. d.: livlig o. växlande; om musik- l. sångstycke: som utmärkes av rörligt tempo l. rörlig rytm l. melodi. Rydqvist SSL 4: 525 (1870). Sångernas klangrika och rörliga pianosats bildar med melodierna en helhet, där (osv.). 2NF 37: 809 (1925). Benägenhet för mer än vanligt rörliga tempi. OoB 1936, s. 396.
b) om lynne l. temperament l. sinne l. intellekt l. fantasi l. annan psykisk förmåga: som har benägenhet att snabbt skifta från ett tillstånd till ett annat resp. förmåga att med lätthet o. snabbhet växla om från ett område l. dyl. till ett annat, som rör sig med lätthet o. snabbhet; som alltid är i rörelse l. värksamhet; snabbt växlande, skiftande; livlig; spelande; motsatt: trög o. d.; i äldre ex. stundom svårt att skilja från 9. (Anders Celsius’) krops helsa var för svag för et så rörligt snille. Höpken ÅmVetA 1745, s. 33 (1752). Landshöfding Peyron var .. rätt treflig med sitt rörliga lynne. JHSchröder (1829) i MoB 10: 208. Martha, hvars rörliga sinne redan hade vexlat om till hopplöshet. Melin JesuL 3: 215 (1849). En rörlig fantasi. EHTegnér i 3SAH 6: 417 (1891). Marianne Heil hade ett rörligt intellekt och en snabb receptionsförmåga. Rootzén Vård. 15 (1930). Det låg icke för Söderbloms rörliga ande att förankra sin åskådning vid ett bestämt system. Andræ Söderblom 135 (1931). — jfr LÄTT-, TRÖG-RÖRLIG. — särsk. (numera bl. tillf.) om uppmärksamhet: som livligt följer med allt l. dyl.; om övertygelse: som man lätt byter om, obeständig l. dyl. Ungdomens rörliga upmärksamhet. 2VittAH 8: 165 (1794, 1808). Denna så rörliga öfvertygelse, som vid hvarje ny utsigt, gått öfver til motsatsen af hvad den nyss var. LBÄ 2—3: 84 (1797).
c) om person l. folk: som utmärkes av ett rörligt sinne l. intellekt l. andlig livaktighet; andligen spänstig; jfr 5 b α. En man som okuvligt strävar uppåt .. snabb och beräknande, rörlig som falken och fast som klippan. Moberg Rosell 8 (1932). Tusan så rörlig man blir i skallen av lite konjak på morgonen. Fridegård EnBlEd. 123 (1958). — jfr SINNES-RÖRLIG. — särsk. (†) med tanke tillika på kroppslig spänst (jfr 2 a): pigg, flink, hurtig, rask. En oförtruten och rörlig yngling. Nordforss (1805). Nykter, pålitlig, rörlig Bokhållare, som skrifver fort och tydligt, kan .. erhålla tjenst. LdVBl. 1842, nr 36, s. 4.
d) [jfr 5] i sht estet. om (detalj i) litterär framställning l. konstnärligt alster l. litterär l. konstnärlig stil: som utmärkes av rörelse (se d. o. 10), full av liv o. rörelse, livfull; växlande o. d. Det är (i Lings dikter) icke händelserna sjelfva, som stå lefvande och rörligt fram för vår syn. Sturzen-Becker 1: 40 (1861). Den joniska stilen .. verkar .. mera rörlig, mindre lagbunden än den doriska. Hahr ArkitH 79 (1902). Stilens rörliga impressionism. 3Saml. 5: 207 (1924).
9) om person l. ngns sinne: (psykiskt) påvärkbar, mottaglig; lättrörd, känslig, sensibel; jfr 8 b; numera bl. i ssgn LÄTT-RÖRLIG. Ho vet icke hvad intryck de andeliga dikter äga på rörliga menniskor, då de äro författade med sin rätta styrka? Bergklint Vitt. 158 (1761). Den unga (drottning) Christinas för allt skönt och präktigt rörliga sinne. Franzén Minnest. 2: 219 (1825). En hviskning, som hvart rörligt hjerta rör. Bäckström Sång. 250 (1876). — jfr LÄTT-, O-RÖRLIG.
10) (numera bl. ngn gg i folkligt spr.) som rör l. kan röra ngn, rörande (se d. o. I 5) o. d. Et rörliget tal. Lind (1749). Stolt Minn. 91 (1880). Hvarenda dag talar han med pojken sin, som drunknade. Det är rent af rörligt att höra honom stå och tosas om kvällarne. Engström Bläck 105 (1914).
1) (tillf.) till 3, 5 b: ge liv o. rörelse åt (ngt), levandegöra (ngt). De småvingade varelser, som levande- och rörliggjorde den ymniga grönskan om sommaren. SvNat. 1931, s. 54.
2) ekon. till 6: göra rörlig, mobilisera (se d. o. 1 e). (Pänningen) rörliggör värdena. 2VittAH 19: 161 (1850). Sommarin EkonL 1: 78 (1915).
3) (tillf.) till 8 b: göra rörlig. Jorden, växtkulturen, — jättekrafvet, insatsen och frukten där ute i det fria .., det är detta som mest allsidiggör och rörliggör landtmannens ande. Rösiö Revolt 1: 149 (1904).
1) till 1. Linc. (1640; under mobilitas). Den tredje kropparnas allmänna egenskap är Rörlighet, som består däruti, at en kropp kan både röras och hvila .., och at han ej nödvändigt intager något vist rum, utan kan flyttas ifrån det ena till det andra. Et sådant flyttande kallas Rörelse. Duræus Naturk. 12 (1759). Kolatomens rörlighet kan .. upphävas därigenom, att den ingår som led i en ring av atomer. Smith OrgKemi 136 (1938). Fotleden erhåller den nödvändiga rörligheten genom språngbenet och fersenbenet. Fröberg Skrädd. 144 (1941). Han återfick inte sin fulla rörlighet i ryggen. Moberg SistBr. 307 (1959). särsk.
a) till 1 a. Ehrenheim Phys. 1: 336 (1822). Bland kulbakterier äro hittills endast 5 arter med rörlighet funna. Sundberg Mikroorg. 43 (1895). (Brocket) hindrade hans rörlighet, även korta promenader blevo irriterande. Siwertz JoDr. 94 (1928); jfr 2 a.
2) till 2; särsk.
a) till 2 a; ofta närmande sig bet.: ledighet, spänst, vighet, snabbhet, raskhet, (god) vigör o. d. LHammarsköld (1826) i MolbechBrevveksl. 2: 12. Baron Hermelin är omkring 78 år gammal, men förfogar öfver en ynglings krafter och en ovanlig rörlighet för sin ålder. VL 1895, nr 83, s. 2. Sjövall o. Höjer 56 (1929).
b) mil. till 2 b. Sverige har en armée, liten i jämförelse med sina grannars, således är dess rörlighet hufvudsakelig. AdP 1786, s. 71. Ahlgren Atomkrig 10 (1946).
c) till 2 c. Walcke Dansk. 1: A 2 b (1783). Kastning av medicinbollen .. är ett ypperligt träningsmedel för mag- och ryggmusklerna samt för rörlighet i midjan. Holmberg Boxas 31 (1921). särsk. till 2 c β. Hans ansiktes linjespel, hennes mjuka drags rörlighet. Martinson ArméHor. 252 (1942).
3) till 3. I sprittande rörlighet flägtar / De skimrande vingarnas par. Atterbom SDikt. 2: 110 (1812, 1838). särsk.
a) till 3 b, i fråga om en befolknings- l. yrkesgrupps l. en djurarts benägenhet att flytta från en plats (boplats, arbetsplats) till en annan. Arbetsmarknaden under de senaste åren har karakteriserats av stor rörlighet inom vissa yrkeskategorier. EkonS 1: 354 (1893). Förebyggande af den nog stora rörligheten inom lärarepersonalen (vid folkskolan). BtRiksdP 1897, 8Hufvudtit. s. 106. Detta må vara nog för att erinra om skrattmåsens rörlighet och förmåga att mer och mer vidga sin utbredning. Lönnberg SvFåglFlyttn. 157 (1935). jfr över-rörlighet.
b) till 3 c. Den för handeln egendomliga rörligheten sätter den samma vida bättre i stånd att rätta sig efter förändrade förhållanden än skogsegaren. Forssell Stud. 2: 285 (1880, 1888).
4) (†) till 4, konkret: lös egendom, lösöre. Sedan Interessenterne (i fiskerikompaniet) nytjat Sil-Fisket i Skärgården til 1756, hafva de försålt .. både Buyser (dvs. böjser, ett slags fartyg för sillfiske) och Käringön, eller både Fast- och Rörligheter. GbgMag. 1759, s. 92.
5) till 5 b.
a) (numera bl. tillf.) (livlig) värksamhet l. aktivitet, livaktighet, liv o. rörelse o. d. Sådant är sambandet mellan själ och kropp, at några uns blod mer eller mindre .. värkar mer eller mindre ymnoghet och rörlighet af våra lifsandar. Kellgren (SVS) 4: 121 (1780). Det har varit i alla tider genom dessa (dvs. snillen som äro ss. ”eldsämnen” som kastas i den stora, stela massan), som .. (”det allmänna förståndet”) blifvit tändt till lif och rörlighet. Leopold 3: 154 (1798, 1816). (Morgonen kallar) på nytt naturen / Till verkningar och rörlighet. JGOxenstierna 1: 9 (1805). Lägret, öfverallt till uppbrott färdigt re’n / Af tidig rörlighet och höga genljud skallar. Dens. 5: 65 (c. 1817). Jag var i oupphörlig rörlighet till själ och kropp. Atterbom Minn. 527 (1818). Trängseln, lukten, skriken, rörligheten skrämde och lockade; det stötte honom bort, det drog. Johnson DrömRosEld 60 (1949).
6) ekon. till 6. Nordström Samh. 2: 158 (1840). Den egenskap hvari myntet kan utveckla sig, är i graden af rörlighet. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 2 (1854). Heckscher SvEkonH 1: 65 (1935).
7) till 7. Accentens rörlighet i grekiskan. särsk. (†) i fråga om klimat: föränderlighet o. d. Climaternes rörlighet. Ehrenheim PVetA 1823, s. 15.
a) till 8 b o. c. Biberg 1: 104 (c. 1814). (En stor skaldegåva) förutsätter icke blott fantasiens, utan känslans ytterliga rörlighet. Franzén Minnest. 3: 342 (1838). Den stora intellektuella rörlighet som utmärker vårt tidehvarf. Frey 1850, s. 449. Hanna Pauli. Spirituell som konstnär och människa, med just sinnets och lynnets lätta rörlighet i snabba överraskande repliker. Zetterström Dag 185 (1946). särsk.
α) (numera bl. tillf.) till 8 b slutet, i fråga om uppmärksamhet l. övertygelse. Den rörlighet i öfvertygelse och snabbhet i omdöme, som städse utmärkte honom. Malmström Hist. 4: 407 (1874). Larsson Kunsk. 42 (1909).
β) (tillf.) om ngns förmåga att i sin värksamhet med lätthet o. snabbhet växla från en arbetsuppgift till en annan l. dyl. Den executiva makten .. måste (enligt Locke) uppdragas åt ett individuum, derföre att den fordrar mera rörlighet och snabbhet i sin verksamhet än möjligt är för en församling att åstadkomma. Nyblæus Statsm. 35 (1864).
b) i sht estet. till 8 d. CGLeopold (1795) i 2Saml. 12: 129. Novellerna hafva, nästan alla, en rörlighet och ledighet samt ett lif och en fart, som man knappast skulle tilltrott den saktmodige Nicander. Wirsén i 3SAH 7: 208 (1892). Romdahl NordeurBildK 99 (1926).
c) i fråga om snabb utveckling l. hastiga växlingar inom (något område av) samhälls- l. näringslivet o. d.; stundom svårt att skilja från 5 a. Ifrån delaktigheten i den rörlighet inom .. (undervisningsväsendets) område, hvaröfver han klagar, lärer ingen vilja fritaga statsrådet Carlson. Rundgren i 3SAH 2: 54 (1887). En ny tid med snabbare puls hade gjort sin entré. Samhället skiftade gestalt från decennium till decennium. Rörligheten kunde endast ha en verkan på ett temperament som Hedins: den bidrog att öka hans otålighet. Hellström Därs. LVIII. 2: 160 (1947).
9) (†) till 9: mottaglighet för intryck, känslighet; äv. i uttr. rörlighet av ngt, förhållandet att påvärkas av l. vara känslig för ngt. Som .. hos barn, den spädaste ålder, finnes mindre tjenlig til kopp-ympningens anställande, endast för Nerv-systemets då befundne mera rörlighets skul, .. så (osv.). Martin PVetA 1763, s. 67. Menniskans öfverdrifna begär at förnöja sina utvärtes Sinnen eller hennes Själs rörlighet af alla de föremål, som behaga desse Sinnen. Lanærus Försök 30 (1788).
Ssgr: rörlighets-befrämjande, p. adj. till rörlighet 3 a: som befrämjar arbetskraftens rörlighet. LD 1959, nr 39, s. 11.
-grad, r. l. m. grad av rörlighet; särsk. 1) till rörlighet 1. TT 1877, s. 15. 2) till rörlighet 3 a. Ymer 1942, 3—4: 257.
Spalt R 4547 band 23, 1962