Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SAGESGILL sa3ges~jil2, adj.
Etymologi
[av SAGA o. GILL, adj.1; sannol. bildat efter mönster av SAGESMAN o. VITTNES-GILL]
(föga br.) om person: vars utsaga l. uppgift är värd beaktande, som har kompetens att uttala sig (i fråga om ngt); anträffat bl. i uttr. vara sagesgill (i l. på ngt). Östergren (1937).

 

Spalt S 127 band 24, 1963

Webbansvarig