| Publicerad 1963 | Lämna synpunkter |
SAKLIGHET sa3klig~he2t, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 1) -er.
1) (mera tillf.) motsv. SAKLIG 1, 2: egenskapen l. förhållandet att föreligga ss. sak l. sakförhållande l. att vara verklig l. konkret o. d.; äv. i konkret(are) anv., om ngt som är verkligt l. konkret l. om faktiskt förhållande, realitet; sakligt stoff. Verklighetspoesien .. arbetar med påtagliga sakligheter och vardagligheter, som göras betydelsefulla. Wrangel Dikten 31 (1912). I syrgaskammaren där .. (Gustaf Hellström) 1937 upplevde den faktiska döden, visserligen endast i anteciperad gestalt, men med fullaste saklighet, en sensation, erinrad med journalistens minutiösa detaljsinne. BonnierLM 1954, s. 263.
2) motsv. SAKLIG 3: egenskapen l. förhållandet att vara saklig; objektivitet; stundom liktydigt med: vederhäftighet, verklighetssinne, realism; nykter syn; särsk. i fråga om litterär l. konstnärlig framställning; äv. om saklig riktning inom litteratur o. konst. Malmbgt 1894, nr 18, s. 3. Nämnas må (i fråga om tyskt måleri) Menzels .. klarögda observation och Leibls .. artistiska saklighet. 2NF 19: 197 (1913). Jonas gick .. med .. iver in för sakligheten mot partitaktiken. Siwertz JoDr. 230 (1928). Vad som i år är påfallande är hur den s. k. sakligheten, det trogna, minutiösa avbildandets konst, nästan fullständigt är på avskrivning inom de yngstas led. DN(A) 1930, nr 146, s. 6. Sina intryck .. av studentlivet har .. (Strindberg) nedlagt i skiss- och novellsamlingen Från Fjärdingen och Svartbäcken, i sin nästan krassa saklighet högst olik de vanliga skildringarna från Gluntarnas och den eviga ungdomens stad. Alving SvLittH 3: 155 (1931). (Läkaren Olof af) Acrels omdöme utmärkes av lugn kraft och nykter saklighet. Fåhræus LäkH 2: 368 (1946). — särsk. [efter t. die neue sachlichkeit] (i fackspr.) i uttr. (den) ny(a) saklighet(en), om saklig inriktning som anse(tt)s vara utmärkande för den moderna tiden; äv. konkretare, om en nyare realistisk riktning inom konsten (som framträdde i Tyskland på 1920-talet); jfr 3. OoB 1928, s. 203. Hos oss står den s. k. nya sakligheten högt i kurs, influerad dels från Tyskland, dels från Frankrike. SvD(A) 1933, nr 239, s. 10. Trots allt tal om generationsväxling, om ny saklighet, .. föreställer jag mig att studenten av i år känner ungefär på samma sätt som nykomlingen gjorde år 1908. TBohlin i HågkLivsintr. 17: 332 (1936).
3) (i sht i fackspr.) motsv. SAKLIG 4, om egenskapen l. förhållandet att vara saklig; äv. konkretare, om en (nyare) saklig riktning inom arkitektur o. möbelkonst o. d. (särsk. [jfr 2 slutet] i uttr. den nya sakligheten); funktionalism. OoB 1929, s. 50. (Vänt-)rummets absoluta opersonlighet, i sin sanitära saklighet erinrande om någon sjukhusinteriör. Beskow MännL 63 (1934). Ett stort rum, stramt och enkelt möblerat, med något av vad man i våra dagar skulle kalla den nya saklighetens enkelhet över inredningen. Furuhjelm StigOron 270 (1935). SvFolket 13: 101 (1940).
-STIL. (mera tillf.) saklig stil (inom litteratur o. konst). Wrangel Dikten 282 (1912) [efter t. tatsachenstil].
Spalt S 186 band 24, 1963