| Publicerad 1963 | Lämna synpunkter |
SALERNE sa3lerne2, n.; best. -et.
(i skildring av ä. förh., enst., arkaiserande) avträde. Utanför på vallen stod salernet på fyra höga stolpar. Innan männen gingo till sängs brukade de gå dit i olika lag, fem i hvart, och sutto där sedan och pratade och sjöngo och dundrade med hälarna. Heidenstam Folkung. 2: 315 (1907).
Spalt S 263 band 24, 1963