| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMMANFATTNING sam3an~fat2ning, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) motsv. SAMMANFATTA 3: samling, sammanfogning, förening o. d.; äv. konkret, om det samlade l. samanfogade l. förenade; äv. bildl. (Det sagda gäller) hwar Muscel, hwar Ligatur, som alt äro sammanfattningar utaf fibrar eller oändelige många osynliga tuber och rörpipor, wirkade tilhopa med de omrörde kiörtlar eller sijlar. Kling Spect. Hh 3 a (1735). Et Språk är en myckenhet eller sammanfattning .. af ord .. som .. äro wedertagna .. at därigenom gifwa sina tankar tilkänna. Hof PhilosGr. 1 (1782). I elden se vi sammanfattningen af ljus och värme. De Geer VSkr. 1: 234 (1878, 1892); jfr 3. Nilsson FestVard. 162 (1925). — särsk. (†) konkretare: sätt varpå ngt hänger samman l. är förenat med ngt annat, sammanhang, samband. Man måste .. veta sättet, huru hvar och en del (av en sak) bör vårdas, i anseende til sammanfattningen med det hela. Fischerström Tal 108 (1769).
2) (numera knappast br.) motsv. SAMMANFATTA 5: sammanslutning, organiserande l. dyl. Yrkesidkarnes sammanfattning till gemensamt öfvertagande af risken (för olycksfall i arbetet). EkonS 2: 619 (1902).
3) motsv. SAMMANFATTA 6: sammanförande l. samlande av olika företeelser av visst slag till en enhet l. totalitet som i sig omfattar l. rymmer alla dessa företeelser; åstadkommande av ett koncentrat l. en syntes av olika företeelser; ofta konkret(are), dels om en på så sätt bildad totalitet, dels om ngt som utgör ett uttryck l. en representant l. symbol för l. ett koncentrat l. en syntes av ett antal företeelser av visst slag. Höijer 3: 264 (c. 1810). Med Natur förstå wi sammanfattningen af alla ting, som wi med wåra yttre sinnen kunna warseblifwa eller få begrepp om. Hartman Naturk. 1 (1836). Den unge Ulf .. / En lefvande sammanfattning / Af fädernas kraft och mod. Snoilsky 5: 14 (1897). Om religionen betecknar den högsta sammanfattningen av alla livsvärden. HågkLivsintr. 15: 159 (1934).
4) motsv. SAMMANFATTA 7: sammanförande av olika företeelser under en gemensam rubrik l. beteckning o. d.; särsk. ss. förled i ssgr.
5) motsv. SAMMANFATTA 9: sammanfattande framställning (i abstr. o. konkretare bet.); äv. (i sht i uttr. i sammanfattning) om den framställningsform som en sådan framställning representerar; jfr RESUMÉ, SAMMANDRAG 6. Annerstedt UUH Bih. 2: 296 (i handl. fr. 1687). Utförlig är hans berättelse därom. Jag kan endast i kortaste sammanfattning angifva dess innehåll. Sander i 3SAH 4: 33 (1889). En utmärkt sammanfattning av Nehrus politiska åskådning .. ger en amerikansk journalists intervju med den indiske statsmannen i decemberhäftet 1954 av Samtid och Framtid. FinT 1955, s. 47. — särsk. (numera mindre br.) motsv. SAMMANFATTA 9 b, om en framställning som utgör en sammanställning av olika framställningar l. som tillkommit gm hopsamling av fakta från olika håll o. d. (A. Celsius’) bok om Norrskenet .. (är) en sammanfattning af egna och andras .. observationer. Nordin i 2SAH 3: 135 (1802). Weste FörslSAOB (c. 1815).
(4) -NAMN.
1) sammanfattande namn för olika företeelser, samlingsnamn. 2NF 7: 660 (1907). Aplacentalia .. i äldre litteratur sammanfattningsnamn för pungdjur och kloakdjur. 3NF 1: 1148 (1923).
2) (numera mindre br.) språkv. (term som betecknar ett) kollektiv (se kollektiv, sbst. 1). Olde FrSpr. 50 (1843). Brate SvSpr. 62 (1898). Östergren (1937). —
(4) -RUBRIK. jfr -namn 1. Att cerebral pares .. är en sammanfattningsrubrik för ett flertal cerebrala sjukdomstillstånd. Bergstrand SvLäkS 411 (1958). —
(5) -VIS, adv. i fråga om framställning: ss. en sammanfattning, i sammanfattning, sammanfattande. Verd. 1891, s. 6. Prof. Sion äger en framstående skicklighet i att sammanfattningsvis, på några få sidor, giva en levande karaktäristik av även stora områdens geografi. Ymer 1929, s. 389. Sammanfattningsvis kan man säga att (osv.). Fatab. 1954, s. 18.
Spalt S 622 band 24, 1964