| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SATIRISERA sat1irise4ra, äv. sati1r- l. satir1-, i Sveal. äv. -e3ra2 (satirise´ra Weste), v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING.
skriva l. tala l. framställa ngt satiriskt; vara satirisk; äv. med bestämning som anger föremålet för satiren, dels intr., i uttr. satirisera över (förr äv. på) ngn l. ngt, göra ngn l. ngt till föremål för satir (i skrift l. tal l. måleri o. d.), gm satir gissla l. förlöjliga ngn l. ngt, dels tr.: satirisera över (ngn l. ngt). KKD 6: 13 (1707). Benzelstierna Cens. 10 (1737: på). I England satyriserar man med Målningar och Kopparstick; i Frankrike med Visor. Lanærus Försök 80 (1788). Hjort, som .. roar sig med att satirisera mig (för mitt kvinnointresse). Atterbom Minn. 361 (1818). SvD(A) 1917, nr 16, s. 6 (: öfver). Olsson Fröding 118 (1950; tr.). —
Spalt S 1215 band 24, 1965