Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCHARTEK (scharte’k Weste, scharrték Dalin), n.; best. -et; pl. = (Murenius AV 212 (1650), Dalin (1854)) l. -er (ÄSvBiogr. 1—6: 74 (1617), Dalin (1854)).
Ordformer
(chartecq 1661. scarteque 1729, 1767. schartech (char-) 1648—1692. scharteck (shar-) 1635—1671. scharteek 1668. schartek (char-, sjar-) 1617—1904. scharteke 1719. scharteque (char-, -qve) 1671—1871. skarteck (scar-) 1607—1697. skarteek 1636. skartek (scar-) 1598—1674)
Etymologi
[jfr d. schartek; av t. scharteke l. lt. scharteke; möjl. (med anslutning av betoningen till sådana ord som mlt. o. t. parteke; se PARTEKA) av en diminutivbildn. till mlt. scharte, urkund, av ffr. charte, dokument, urkund, av lat. charta (se KARTA, sbst.2)]
(†) dokument l. urkund; äv.: (mindre) stycke papper l. löst blad l. papperslapp (med skrift på); särsk. om handling l. skrivelse l. räkning l. förteckning o. d. utan laglig giltighet l. utan officiell karaktär l. utan formellt riktig l. slutgiltig avfattning o. d.; odugligt l. ogiltigt dokument; utkast, koncept. Edle och wälborne grefue Axell hafuer sendt oss ett skartek tilhonda, som skulle hetes ware idhert swar opå ett wårt bref. RA I. 4: 883 (1598). Andreas Erici secretarius, haffver och varit catholisk, som man aff nogre breff efther hans dödh iblandh andre scharteker funnit haffver. HT 1920, s. 105 (1625). (Räkenskaperna skola inlämnas) till .. Johannis tijdh, då Regeringen intet vill vara benögd medh extracter, skarteker och overificerade ruller, lengder och inventaria, uthan hvart inventarium och hvar rächning för sigh skall varda fattat, slutin och bundin uthi een serdeles book. RP 6: 146 (1636). På en hoop Scharteek någre gamble wijsor in 8:o. Schück VittA 2: 288 (i handl. fr. 1668). (Jag) hafwer .. migh .. thetta (arbete om kriget mot Ryssland 1607—1617) företagit; På thet the som sigh manligen och troligen .. förehållit hafwa icke måste wanskeligheeten, och thet tiocka tysta mörkret tillika med the fåå lemnade Chartequer vndergå. Widekindi KrijgH Fört. 3 b (1671). Han ehrkiänner fru Lectorskan Hammars ingifne skrifft icke annorlunda än som ett Charteqe, alldenstund hon hwarken med behörig Charta (dvs. stämpelpapper) är omlagd, ey heller af Concipisten underskrifven. VRP 31/3 1729. Lectoren Domerus förmenar, at Föregående Förlikning, skall wara allenast ett Charteqve, som aldrig kan anses för ett lagligt Document. Därs. 8/5 1736. BrefKrigFinl. 108 (1809). Schulthess (1885). — särsk. allmännare, ss. nedsättande l. föraktfull beteckning för (mindre, tryckt l. otryckt) skrift av ringa l. intet värde l. med smädande innehåll; flygskrift l. pamflett o. d. Ett Skartek och Smädheskrifft, hwilket the .. haffua låtet tryckeligha vthgå. Phrygius FormHonMatr. D 3 b (1613). (J. Messenius) togh sigh före, sedan han hijtt in i Rijket kommen war, till att compilere, dichta och skrifwa och så anthen på Latin eller Swenska prenta latha en hoop Scharteker, Rhapsodier och små Böcker om Sweriges Handlingar och Antiquiteter. ÄSvBiogr. 1—6: 74 (1617). Weise 256 (1697; om handskrivet smädebrev). (Sv.) Chartek .. (fr.) Feuille volante. Pamflet. Nordforss 1: 216 (1805). Det fortfarande skrålet i tryckta charteker. Polyfem III. 8: 4 (1811). Ekbohrn (1904).
Ssg (†): SCHARTEKE-VIS, adv. ss. (lösa) blad l. anteckningar l. koncept. Hvadh som är inlagt (till kammaren), ähr så confuse tillhoopa blandet, att ringa veetskap der aff kan tagas, effter som sådant allenast skartekevijs uthan bandh eller book inlegges. RP 6: 145 (1636). Därs. 157.

 

Spalt S 1370 band 24, 1965

Webbansvarig