Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHAVAD ʃava4d l. CHARIVAD ʃar1iva4d, förr äv. CHARIVAR, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
(förr) (vid sidan knäppt) damask l. ytterstrumpa använd i sht av beriden soldat (husar); i sht i pl. GenMRullaFinLättDrag. 1771, s. 70. Charivaderne gå ej högre up än tre och en half tum öfwer bögda knäet, och slutar Jackan tre tum ofwanför charivaden. PH 11: 423 (1778). Helt tätt står vagn vid vagn och kuskarne i rader, / Bland pikar och gevär, stöfletter och schavader. Bellman (BellmS) 5: 98 (1783). Den forna benbeklädnaden utbyttes (under G. III:s regering) mot åtsittande till knäna gående byxor, öfver hvilka drogos s. k. eschavader (damasker), samt ungerska kängor. Spak Unif. 22 (1890). Vid Sveriges första husarregemente .. voro schavaderna af blått kläde, för officerarna smyckade med guldbroderier å yttre sidorna samt baktill och frampå låren. 2NF 24: 970 (1916). Bellman (BellmS) 5: Komment. 172 (1935). jfr (enst., i sg., om par schavader): Han brukte ej gehäng och sällan sin chavade. Bellman (BellmS) 5: 138 (1783).
Spalt S 1380 band 24, 1965