Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MASKERAD mas1kera4d, förr äv. MASKRAD, r. l. m. ((†) n. HovförtärSthm 1699 A, s. 2524); best. -en; pl. -er; förr äv. MASKARADA, f.
1) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) förklädnad (gm maskering); maskering; mask (se MASK, sbst.2 2). Schroderus Albert. 3—4: 115 (1638). Åh, du narr, du dömer folket efter ord och upsyn. Hiertans, var intet så dum: Lät gemene man bedragas af Masquerader. Dalin Arg. 2: 131 (1734, 1754). Jag behöfver nu mera icke bråka min hjerna om orsaken til eder maskerad. Björn Barb. 12 (1785). Ekbohrn (1904).
2) fest (i sht bal) vars deltagare äro maskerade (kostymerade); kostymbal, maskeradbal. Schroderus Os. III. 2: 239 (1635). Mascraden i Sanct Jacobs trägård, då .. (K. XII) var klädd till en båsman. LKagg (1699) i HH 24: 7. Maskeraden på Grand med anledning av teaterjubiléet. Siwertz JoDr. 185 (1928). — särsk. (i vitter stil) oeg. l. bildl. Nordenflycht QT 1746—47, s. 108. Man stannade (under rokokon) i en skennatur, .. där lifvet var en lek, en maskerad. Hahr ArkitH 452 (1902).
Anm. till 2. Vard. förekommer kortformen maskis mas4kis; best. -en; pl. -ar. Gå på maskis. Hedenstierna Fideik. 234 (1895). (Du) kan .. väl .. tala om hur du hade det på maskisen. DN(A) 1933, nr 82, s. 15.
3) (†) ss. namn på en dans. Dansa Mascquerader och Sarabander. Brasck FörlSon. D 3 b (1645). (Det spelas upp till) Fugerande Paduaner, Intrader, braf Macherader. JRudhelius (1662) i 2Saml. 35: 222; jfr SvTMusF 1930, s. 58. Låth see hwem couperar heel nätt, / Swingen Masquerader och Sarabander, / Skonen och ey een lustigh Ballet. SvTMusF 1930, s. 62 (1674).
-KLÄNNING. (maskerad- 1735—1835. maskerads- 1788) särsk. (†): maskeradkostym. Wrangel TessPal. 35 (i handl. fr. 1735). Sparre Findl. 1: 46 (1835). —
-SKÄMT. —
B (†): MASKERADS-KLÄNNING, se A. —
Spalt M 403 band 17, 1943