Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCHÄFERI ʃä1feri4, förr äv. SCHÄFFERI, n. (Ekeblad Bref 1: 356 (1654; i bet. 3 b), KKD 10: 41 (1707; i bet. 2) osv.) ((†) r. l. f. RP 11: 235 (1645), PH 6: 3921 (1756)); best. -et, äv. -t (ss. r. l. f. -en); pl. -er (AOxenstierna Bref 4: 216 (1645) osv.) ((†) = RP 6: 647 (1636); -en 2BorgP 3: 359 (1727), Weste FörslSAOB (c. 1815)).
Ordformer
(schef- (skef-, skief-) 1645—1792. scheff- (cheff-, skeff-) 1649—1781. schäf- (skäf-) 1642 osv. schäff- (skäff-) 1649—1873. skep- 1618—1636. skepf- 1649. skäffu- 1645. skäfw- 1749. skäp- 1544. -ereij 1636. -eri (-erie, -erij, -erj) 1544 osv.)
Etymologi
[jfr d. schæferi (ä. d. äv. skæf(f)eri, schæfferi), mlt. schāperī(g)e, schēperī(g)e (lt. schäperij), mht. schǣferīe (t. schäferei); avledn. av SCHÄFER, sbst.1]
1) fårskötsel l. fåravel, särsk. bedriven på schäferi (i bet. 2); numera nästan bl. ss. förled i ssgr. Kunde mann seeden (efter att ett hundratal tyska får av viss ras införts) laget (dvs. ordna det) szåå, att the Swenske fåår, som nu szå monge äre ther på Ölandt, motte en partt komme dädenn, och tesse andre .. Fåår j staden igenn. .. Så motte sådane skäperij med tijdenn komme oss och meenige Rijkit till stor nytte. G1R 16: 533 (1544). Det vore intressant at hafva från alla orter i Sverige, hvarest Schäfferi drifves, ullprofver. Florman BrRetzius 8 (1823). Schulthess (1885). — särsk. (†) konkretare, övergående till en beteckning för fårbeståndet inom ett land o. d.; jfr 2. Således (dvs. på samma sätt som i Spanien o. England) skilja sig ock Fårslagen, eller Schäferiet i alla andra orter (i bättre o. sämre). Salander Gårdsf. 83 (1758).
2) (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) anläggning (på gård l. egendom) för fårskötsel l. fåravel (i sht med får av utländsk ras) bedriven i jämförelsevis stor skala (o. ss. affärsrörelse); i sht förr äv. om (jämförelsevis stor) fårhjord l. (jämförelsevis stort) fårbestånd vid sådan anläggning (jfr 1 slutet). Calmare borgare skålle och hafue macht at upräta Skeperij huaer dem täckes. KalmPriv. 1620, s. 56; jfr 1. AOxenstierna Bref 4: 216 (1645). (En viss saxisk adelsman) har 1000 får i sit scheferj. KKD 10: 41 (1707). Schäfferier wallas antingen på Sandhedar, som gifwa litet kött och inga talg, eller i kärrig mark under namn af Löf-Skog och dö om wåren som Flugor, af Koppor, Wattusot i Kroppen eller Hjernan, och Lungsot. Brauner Bosk. 5 (1756). Rörande antal och inflytelse (på jordbruket) af stuterier, holländerier, schäferier, mejerier (m. m.) .. synas inga uppgifter erfordras i (socken-)liggaren. StatistT 2: Förhandl. 28 (1861). 2SvUppslB 10: 919 (1949). — jfr METIS-, STAM-SCHÄFERI.
3) (†) framställning av (scen ur) herdeliv ss. skådespel l. i litteratur l. konst.
a) herdespel (se d. o. 3). HusgKamRSthm 1650—55, s. 91.
b) bok l. skrift innehållande herdedikt(er) l. herdespel. Bror Swän kaffle haar ijmmer rådt meig till att iag i staden för påstilla skulle öffuerskika min k(iäre) bror ett skäfferij eller äliest någon historiebook. Ekeblad Bref 1: 356 (1654; rättat efter hskr.).
c) = SCHÄFER-TAVLA. BoupptSthm 1678, s. 772 b. Därs. 1685, s. 124 b (1682).
Ssgr: (1) SCHÄFERI-DIREKTÖR. (förr) befattningshavare med uppgift att under resor i landet biträda fårägare med råd o. befrämja en rationellare fårskötsel o. d. Niels Erik Hofman-Bang .. var 1831—42 schäferidirektör i Sverige. 2NF 11: 926 (1909). —
(1) -ELEV. (förr) elev som (på lantbruksinstitut o. d.) utbildades i (rationell) fårskötsel (i större skala); jfr -lärling. SPF 1837, s. 281. —
(2) -FÅR. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) får tillhörande ett schäferi. Åhstrand Öl. 24 (1768). —
(2) -FÖRESTÅNDARE~10200. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) Lindfors (1824). —
(1) -HANTERING. (†) verksamheten att idka fårskötsel i större skala. Meurman (1847). —
(2) -HUS. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) fårstall l. dyl. på schäferi. Åhstrand Öl. 24 (1768). —
(1) -IDKARE. (†) person som idkar fårskötsel i större skala. PH 6: 4620 (1757). —
(1, 2) -INRÄTTNING~020. abstr. o. konkret(are), motsv. inrättning, sbst.2 1 a—c; numera företrädesvis (nästan bl. om ä. l. utländska förh.) konkret, i anv. motsv. inrättning, sbst.2 1 c. Om Nyttan af SchäfferiInrättning och Fåreskiötzel. Alströmer Fårah. A 2 b (1733). Manufactur- och handelsdeputations betänckande angående schefferieinrättningarne. BondP 3: 490 (1739). Kjellberg Ull 314 (cit. fr. 1761). —
(1) -KOMMISSARIE. (förr) i schäferistaten: var o. en av de båda i början av 1760-talet tillsatta befattningshavare som under ledning av en överuppsyningsman skulle ha inseende över schäferiväsendet, den ene i Sveal. o. Finl., den andre i Götal. HandManufDepProt. 1762, s. 516. Kjellberg Ull 314 (1943; om ä. förh.). —
(1) -LÄRLING. (†) = schäfer-lärling; jfr -elev. HandManufDepBet. 5/4 1739. —
(1, 2) -ORDNING. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) stadga l. instruktion rörande fårskötsel l. schäferiväsen. 2RARP 7: 402 (1734). Kjellberg Ull 273 (1943). —
(1) -SKOLA, r. l. f. (förr) = schäfer-skola. Linné Vg. 60 (1747). —
(2) -SKÖTSEL. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) SPF 1858, s. 221. —
(1) -STAT. (förr) om den statliga organisationen för främjande av fårskötsel (i större skala) l. dess personal l. utgiftsstat; nästan bl. i sg. best. Oelreich 745 (1756). År 1765 upphäfdes schäferistaten. LAHT 1899, s. 348. —
(1) -VETENSKAP~002, äv. ~200. (numera bl. mera tillf., i skildring av ä. förh.) vetenskap behandlande fårskötsel l. fåravel (i större skala). Alströmer RelSchäf. 26 (1741). —
(1, 2) -VÄSEN(DE). (nästan bl. om ä. l. utländska förh.) sammanfattande, om organisation av l. allt som har att göra med fåravel l. fårskötsel (i större skala). KommerskollR 3/2 1736. —
(2) -ÄGARE. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) Alströmer UndervFår. 43 (1746). —
(2) -ÄNG. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) äng som användes (använts) ss. betesäng för får på schäferi. HdlBorghOttenbSchäf. 29/7 1720.

 

Spalt S 1435 band 24, 1965

Webbansvarig