| Publicerad 1966 | Lämna synpunkter |
SEKRET sekre4t, sbst.2, n. (G1R 1: 172 (1523) osv.) ((†) r. l. m. ASScF 2: 654 (1557), GJEhrensvärd Dagb. 1: 243 (1779)); best. -et; pl. = (Schroderus Os. III. 2: 371 (1635) osv.), äv. (numera föga br.) -er (G1R 5: 137 (1528), Östergren (1938)); förr äv. SEKRETE, n.; best. -et.
1) sigill; i sht dels om furstes l. rikes l. stads o. d. (officiella) sigill, dels om mindre sigill (som stundom, i sht under medeltiden, trycktes på baksidan av ett större sigill); utom i skildring av ä. förh. numera nästan bl. (kansl.) om rikssigillet använt av högsta domstolen l. regeringsrätten; äv. om sekretstamp; jfr INSEGEL, KLÄMMA, sbst. 4, SIGNET. G1R 1: 172 (1523). Scriffwiid j Mora .. Vnder Jwnker Nils Stwres Signeth epther thy landsens Secreth war ekke tiil stedes. Därs. 4: 418 (1527; i avslutning av brev). (Rikskanslern) bör och hafwa Rijksens Klämma och Secret i förwaring, dock inge handlingar eller breff ther medh försegla. Lagförsl. 281 (c. 1606). Til yttermeera wisso, hafwe Wij .. thetta medh Wår egen Konungzlige Hand vnderskrifwit och witterligen låtit hängia Wårt Rijkes stoore Secret här nedan före. Gustaf II Adolf (1617) hos Widekindi KrijgH 862. Förbindelsen (som hertigarna Erik o. Valdemar avgåvo i Aranäs 1304) bekräftades med deras mindre Secret, efter deras större Sigill intet woro til hands. Lagerbring 1Hist. 3: 16 (1776). Drottning Margaretas sekret. SvH 2: 324 (1905; bildunderskrift). — jfr HÄRADS-SEKRET. — särsk.
a) kansl. i uttr. under ngns l. ngts (särsk. Kungl. Maj:ts) sekret, med användande av ngns resp. ngts (särsk. Kungl. Maj:ts) sigill (till bekräftande av ngts officiella karaktär). BrinkmArch. 1: 6 (1537). Förpassades (dvs. försågs med pass) till Swerikie Matz Snikkare wnder stadzens secret. BtÅboH I. 6: 96 (1633). Alla högsta domstolens och regeringsrättens beslut utfärdas i Konungens namn och med Dess höga underskrift eller under Dess sekret. SFS 1909, Bih. nr 31, s. 4.
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. föra (det kungliga) sekretet o. d., ha hand om (o. utföra sigillering med) det kungliga sekretet. Creutz var en ibland dem, som under .. (G. III:s) frånvaro förde det Kongliga Sekretet. Franzén Minnest. 3: 262 (1835). Wedberg 1HD 295 (1922; om förh. 1784—1792).
c) (tillf.) bildl., i fråga om hemligstämpling. Somliga statsmän ha en oberättigad skräck för pressen. De oskyldigaste nyheter bli till djupa statshemligheter för dem och förses med sju kungliga sekret. Ahlberg o. Lundquister Fåg. 168 (1936).
2) (†) (förrättning för utförande av) sigillering med sekret, sekretering. Vanligen hålles i Stockholm sekret varje tisdag. Wedberg 1HD 295 (i handl. fr. 1784).
Spalt S 1750 band 25, 1966