Publicerad 1966 Lämna synpunkter SEKULARITET (– – – -ét Dalin), r. l. f.; best. -en. Ordformer (äv. sec-) Etymologi [jfr t. säkularität, eng. secularity, fr. sécularité; av mlat. sæcularitas (gen. -tātis), till lat. sæcularis (se SEKULAR)] (†) 1) världsligt stånd. Gynther ConvHlex. (1848). 2) kyrkas l. klosters domsrätt i världsliga mål. Andersson (1845). Dalin (1854). Ekbohrn (1904). Spalt S 1777 band 25, 1966 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se