Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SELENO- sele1nω- l. -no-.
Etymologi
[jfr t. o. eng. seleno-, fr. séléno-; av gr. σεληνο-, ssgsform till σελήνη, måne, sannol. rotbesläktat med SVAL o. SVÄLTA, v. — Jfr SELEN, SELENIT, sbst.1, SELENODONT]
ssgsförled betecknande att ngt hör till l. har avseende på l. på annat sätt har samband med månen, mån-.
Ssgr [med motsvarigheter i t., eng. o. fr.]: SELENO-CENTRISK01040. (numera föga br.) astr. som har avseende på månens centrum. Selander ÅrsbVetA 1837—44, s. 73 (om longitud o. latitud på månen). —
-GRAF0104. (i fackspr.) person som sysslar med selenografi. NF 14: 845 (1890). Bergstrand Astr. 326 (1925). —
-GRAFI01004. (förr äv. -graphi(e)) (i fackspr.) (vetenskapsgren som sysslar med) undersökning o. beskrivning av månytans formationer; äv. om skrift som innehåller en sådan beskrivning; jfr -logi. Melanderhjelm PVetA 1790, s. 50. Uti Hevelii Selenographie äro tvänne stora figurer, den ena .. föreställer Månen då hon är full. Dens. Astr. 2: 219 (1795). Bergstrand Astr. 320 (1925). —
-GRAFISK01040. som utgör l. hör till l. har avseende på l. har samband med selenografi l. någon av de företeelser som selenografien sysslar med. 2NF 25: 22 (1916). Den selenografiska forskningen. Bergstrand Astr. 321 (1925). Ett egendomligt selenografiskt fenomen är .. den strålkrans av ljusa strimmor som syns omgiva de största ringbergen på månen. SvD(A) 1958, nr 277, s. 4. —
-LOGI01004. (i fackspr.) vetenskapsgren som sysslar med månen, i sht månens rörelser o. astronomiska relationer; jfr -grafi. Gynther ConvHlex. (1848).

 

Spalt S 1821 band 25, 1967

Webbansvarig