| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SENE se3ne2, sbst.2, r. l. m.; best. -en.
(numera föga br.) (växt av) släktet Molinia Schrank; jfr BLÅ-TÅTEL. NormFört. 36 (1894). Bolin SvGräs. 191 (1927). — jfr BLÅ-SENE. — Anm. Den hos Fries Ordb. (c. 1870) med bet.: ”senegräs” o. hos WoJ (1891) utan angiven bet. anförda formen sener, pl., torde vara upptagen från nor. (se Wahlenberg FlSv. 610 (1826; angivet ss. nor. beteckning för Carex vesicaria Lin., blåsstarr)).
Spalt S 1901 band 25, 1967