Publicerad 1967 Lämna synpunkter SHETLÄNDARE ʃät3~län2dare, förr äv. HITLÄNDARE, m.||(ig.); best. -en, äv. -n; pl. =. Ordformer (hit- 1770, 1773. shet- 1864 osv.) Etymologi [jfr t. shetländer, eng. shetlander; med avs. på formen hit- jfr fär. hetlendingur o. SHETLÄNDSK] (manlig) invånare på Shetlandsöarna. Ekeberg Res. 19 (1770, 1773). FoFl. 1948, s. 177. — Spalt S 2088 band 25, 1967 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se