Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SIBBA sib3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(i vissa trakter, vard.) gråta l. snyfta; lipa, grina (se d. o. 5); i sht om kvinna l. flicka. Tholander Ordl. (c. 1875). Där gingo de nu omkring och gräto och sibbade och suckade i vrårna. Bergman ClownJ 200 (1930).
Spalt S 2103 band 25, 1967