Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SIDERO- sid1ero- l. si1d-, l. -rω-, l. 010—, äv. (framför efterled börjande med obetonad stavelse) 101—.
Etymologi
[jfr t. o. eng. sidero-, fr. sidéro-; av gr. σιδηρο-, ssgsform till σίδηρος, järn, av ovisst urspr. — Jfr SIDERISK, adj.2, SIDERISM, SIDERIT, SIDEROS, SIDERURGI]
ss. förled i ssgr, betecknande att ngt tillhör l. avser l. innehåller järn l. har samband med l. på något sätt användes vid behandling l. påvisande av järn, järn-.
Ssgr [i allm. med förebilder l. motsvarigheter i t., eng. o. fr.]: SIDERO-FIL—4.
1) geol. om grundämne: som har stark tendens till löslighet i järn l. till bildande av järnföreningar som äro lösliga i järn; särsk. i utvidgad anv., i uttr. siderofila element, om de i jordkärnan anrikade grundämnena (bl. a. nickel, kobolt, platinametaller o. järn). GeolFF 1924, s. 739. Därs. 740 (: Siderofila elem(ent)).
2) bot. om växt: benägen för anrikning av järn(oxid); motsatt: siderofob. BotN 1921, s. 113 (om alger). —
-FOB -få4b, adj. [senare ssgsleden etymologiskt identisk med -fob] bot. om växt: obenägen för anrikning av järn(oxid); motsatt: siderofil. BotN 1921, s. 113 (om alger). —
-FON—4. med. telefonliknande apparat med vars hjälp järnflisor o. d. i ögat kunna lokaliseras; jfr -skop. FörhLäkS 1902, s. 30. —
-GRAFI—04. (i fackspr.) om konsten l. verksamheten att framställa (o. mångfaldiga) gravyrer på stål l. om den härigm uppkomna produkten, stålstick; jfr -grafi 1, 2. Pasch ÅrsbVetA 1824, s. 575.
Avledn.: siderografierad, p. adj. [jfr t. siderographiert] (†) framställd medelst stålstick. ConvLex. 7: 1269 (1837; om karta). —
-LIT -li4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er. [senare leden av gr. λίϑος, sten (jfr lito-)] (i fackspr.)
1) stenjärnmeteorit; äv. i utvidgad anv.: stenmeteorit. 2NF 37: 522 (1925). SvUppslB 18: 857 (1934; om stenmeteorit).
2) [av t. siderolith] (i Tyskland tillverkat) terrakottaliknande, målat l. fernissat l. bronserat l. förgyllt lergods; jfr terralit. Liedbeck KemTekn. 240 (1863). —
-SKOP—4. (i sht förr) med. apparat vars viktigaste del utgöres av en magnetnål o. med vars hjälp främmande magnetiska kroppar (t. ex. järnflisor) i ögat kunna påvisas o. lokaliseras; jfr -fon. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 32. —
-TYPI—04. (förr) om metoden att framställa fotografiskt papper gm överstrykning med vissa järnsalter (särsk. citronsyrans dubbelsalt av järn o. ammonium, ammoniumferricitrat). Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 142. Ekbohrn (1878). —
-TYPISK—40. (förr) adj. till -typi. Almström KemTekn. 1: 313 (1844; om fotografiska bilder).

 

Spalt S 2209 band 25, 1967

Webbansvarig