| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SIMPEL sim4pel, förr äv. SEMPEL, adj. -ple, -pla; -plare ((†) superl. -plest Triewald Förel. 2: 175 (1729, 1736: de simplesta Werktyg), Posten 1769, s. 930 (: det simplesta)). adv. -T. Anm. I ä. tid förekommer ordet äv. oböjt. Simpell oc enfolle mænnisker. G1R 3: 313 (1526). (I landsbokhållarnas ställe) sättjas simpel skrifvare. RP 4: 83 (1634).
A. osammansatt o. d.
1) (†) som är l. räknas ss. bl. en (icke två l. tre l. flera), en enda; icke bestående av flera (självständiga) delar, osammansatt, enkel (se d. o. 6); odelad l. obruten l. oblandad; äv. i utvidgad anv., i fråga om ställningstagande l. domslut o. d.: ensidig l. partisk. Såsom Siälen är en Andeligh och medh känslorna obegrijpeligh warelse, simpel och subtiligh, som är heel i en lem och wthsprijdher sigh i alle lemmar, och upfyller hela kråppen, .. Altså är (osv.). Forsius Phys. 371 (1611). Prof. Petræus .. brast .. uth till sådane ordh, såsom Hr Rector och Senat(u)s uthi dömmande warit partiske och simple. ConsAcAboP 5: 417 (1684). Utaf flera simpla (meningar) upkomma sammansatte meningar. Kullin EngGr. 53 (1744). (Det mänskliga strävandet) vore (enligt Fausts uppfattning) en simpel omätlig utsträckning utan någon slutpunkt. Lysander Faust 152 (1875). — särsk.
a) om läkemedel: som innehåller endast ett ämne l. en drog; jfr SIMPLEX- anm. 3:o. Ribe ÅmVetA 1759, s. 8. Fischerström Mäl. 29 (1785).
d) i uttr. simpelt intresse, enkel ränta (se RÄNTA, sbst.1 2 a ζ); äv. ss. adv., i sådana uttr. som betala intresset simpelt, betala efter enkel ränta. Schmedeman Just. 780 (1682; ss. adv.). FörarbSvLag 2: 356 (1709).
2) (†) enkel (se d. o. 3); motsatt: (fler)dubbel. Simple och Dubble Exercitier. Delachapelle ExBook Titelbl. (1669). Dubbelt eller simpelt stipendium. Linné Bref I. 1: 148 (1751). — särsk. [jfr motsv. anv. i fr.] om spelomgång: som slutar med vinst som räknas enkelt; jfr SIMPEL, sbst.3 Partier och vinster (i jass) antecknas på det sätt, at man för simpelt partie uptecknar 2 och för dubbelt partie 4. ReglKortsp. 2: 44 (1809). Lundequist KonstSpel. 1: 98 (1832; i brädspel).
3) (†) som förekommer l. uppträder l. betraktas en o. en l. utan sällskap med andra, ensam, enstaka, tagen ensamt för sig. Rålamb 8: 150 (1691). Ehuru behagelig sommaren war 1750 .., kunde dock icke (den tvååriga) Fänkålen i Upsala bringa fram mogna frö; så at en simpel sommar i Skanör kan frambringa det, som icke twenne år i Upland kunna mogna. Linné Sk. 232 (1751).
4) icke invecklad l. komplicerad (i sin byggnad l. struktur l. form l. beskaffenhet l. innebörd o. d.), enkel (se d. o. 7 a, b, d); äv. närmande sig l. övergående i bet.: lätt att utföra l. förstå o. d.; stundom svårt att skilja från 1 o. 8; numera företrädesvis i a, c o. d. (Jag har i Verelius’ lexikon) aldrigh funnit et ord som han annorledes utyder än efter sin meningh .., ty, som iagh sade, han går allenast simpelt til wärke hela boken igenom. Rudbeck Bref 190 (1682). Ehuru simpelt Instrument en Pendel synes wara, så wet jag dock ingen Machin .., som kommer närmare et perpetuum mobile, än denna. Triewald Förel. 1: 161 (1735). Det är människjans lott i alt sitt bemödande, at sällan träffa det simpla, innan hon försökt det konstlade. Adlerbeth PVetA 1790, s. 9. Du har väl märkt, hur .. (taskspelare) kunna transportera saker ur den ena lådan i den andra; det är helt simpelt, när man känner konsten. Lilljebjörn Minn. 19 (1874). (Nord- o. sydstaterna i USA) kunde lätt ha kommit överens, om de sagt till varandra: Vi lämnar er i fred, ni lämnar oss i fred! .. Det var inte så där simpelt, förklarade Karl Oskar. Moberg SistBr. 20 (1959). — särsk.
a) i mer l. mindre tautologisk förb. med enkel; särsk. i (det [från nedan anförda språkprov från 1790 utgående] ordspråksliknande) uttr. ju simplare, ju enklare l. ju enklare, ju simplare. I Stylen var han (dvs. salig Dumbom) älskare / Utaf det tydliga och lätta; / ”Ty — sade han, och det med rätta — / ”Ju simplare, ju enklare.” Kellgren (SVS) 2: 325 (1790); jfr b. I hvardagslifvets förhållanden hette det redan .. (vid 1700-talets början) vida enklare och simplare: vår far, är, himlarna (i stället för: fader vår, äst, himlom). Schück o. Lundahl Lb. 1: 13 (1901); jfr b. Holm BevO 286 (1960).
b) icke (rikt) utvecklad l. (rikligt) försedd l. utstyrd med (onödiga) prydnader l. utsmyckningar l. dekorationer l. tillsatser o. d., enkel (se d. o. 7 b), osmyckad; äv. närmande sig l. övergående i bet.: stilren, strikt, stram. Arvidi 120 (1651). Skrifter och böcker, af hwilka en deel består i swaszande ord utan realitet, och en deel i realitet med simpla ord. Polhem Invent. 5 (1729). En god och simpel prosa, .. begripelig för gemene man. Kellgren (SVS) 4: 133 (1780). Mariefreds Kyrka, som är simpel och vacker. JGOxenstierna (1805) i 2Saml. 3: 33. Huru simpelt, modest, ätheriskt, och dock så rikt och så smakfullt, .. drägten gjuter sig omkring barm, lif, höfter (på Rafaels målning S:a Cecilia). Atterbom Minn. 386 (1818); jfr 8 c. (Tornens) undre delar (på domen i Magdeburg) äro utomordentligt simpla; .. midtelbyggnaden är deremot öfverrikt dekorerad. Sydow Lübke 441 (1869). Man längtar efter ett enhetligt grepp, en simplare och rättframmare berättelse (i boken). DN 1967, nr 17, s. 4.
c) enkel (se d. o. 7 d) l. självklar l. uppenbar; numera företrädesvis (övergående i 8) om skyldighet. Wikner Lifsfr. 1: 246 (1868; i superl., om rättvisa). Den simplaste statsklokhet ålade konungen att använda .. (kronogodsens) afkastning .. till landets bästa. Hildebrand Medelt. 1: 234 (1881). De ä ju en simpel, din simpla skyldighet. Östergren (1938).
d) lätt(vindig), bekväm; särsk. (o. numera företrädesvis) i uttr. vara en simpel sak, vara en lätt sak. Såsom naturligast och simplast var för ett par resande herrar af deras slag, hade de tagit sig rum på gästgifvargården .., förfriskat sig efter resan och tänkte vandra ut i staden. Almqvist TreFr. 1: 127 (1842). Ringman! Den skurken! Den slår jag ihjäl! Det är det simplaste och fermaste med så’na personer. Jolin Smädeskr. 46 (1863). Det vore .. en simpel sak för honom. Östergren (1938). Det vore väl en simpel sak att räta vägen här. SvHandordb. 655 (1966).
5) (†) i vissa från 1, 3 o. 4 utgående anv.
b) om skuldebrev: utfärdad på viss person o. giltig endast för denne l. person på vilken överföring bevisligen skett. Smedman Kont. 5: 24 (1872). Fliesberg Handel. 60 (1891).
c) om bifall l. samtycke l. avslag o. d.: som icke motiveras närmare l. som saknar kommentarer; jfr ENKEL 5. Restitutionen af Lijfflandh och Pryssen (måste) caute (dvs. försiktigt) hanteras (av de svenska sändebuden i Polen), så att .. dess simple förvägrande icke turberar vahlet. AOxenstierna 7: 526 (1632). RARP V. 1: 290 (1654; om samtycke). AdP 1800, s. 1018 (om bifall o. avslag).
6) [jfr eng. simply, fr. (tout) simplement] ss. adv.: helt enkelt (se ENKEL 7 c α), rätt o. slätt; blott o. bart (jfr 8); numera bl. i uttr. helt (enkelt och) simpelt, helt enkelt, rätt o. slätt, helt sonika, rent ut (sagt); jfr SIMPLEMANG 2. Efter .. (borgarnas i Reval) nähring simpelt nu består på spanemålen och säden .., kunde E. K. M:tt väl gratificere dem däruthi (dvs. i begäran om viss lättnad i förbudet mot utförsel av spannmål). AOxenstierna 2: 466 (1622). Catharina. .. Man brukar annars kalla mig Cathrina. Petruchio. Nu ljuger ni; ni heter simpelt Karin. Hagberg Shaksp. 7: 159 (1849). I Ryssland låter man helt simpelt bli att lyda misshagliga lagar. Samtiden 1874, s. 306. Du är helt (enkelt och) simpelt min fånge. Östergren (1938). Stiernstedt Attentat 12 (1942).
B. enkel o. rättfram l. vanlig l. kvalitativt sämre l. moraliskt föraktlig o. d.
7) (†) enkel o. rättfram, troskyldig, ofördärvad; äv.: olärd l. okunnig l. enfaldig l. dum; i sht om person; stundom svårt att skilja från 8. G1R 3: 313 (1526; om människor). Menn thet j (dvs. abbedissan i Skokloster) lethe twbba eth simpelt och menlöst barn j sin dödztwångh ath begære clædes vdj eder phariseiske habitum, thet prise wij inthet. Därs. 4: 359 (1527). Om noghot simpelt folk säter större troo til en helig man än til gudh, icke skulle (osv.). OPetri 1: 206 (1527). Motte mann .. (till ”kunskapande” i Danm. o. Tyskl.) icke bruke någre svänske personer, uthann tydsker, förty thäsze svenske ähre så gruffvelige enfaldige och simple och vette inthett ath umgå medh sådanne handell. G1R 28: 222 (1558). Bediandes .. att e. f. N. wille wärdigas thenne wår simple och enfaldige wälmening till dhet bästa nådeligen upptage. RA I. 4: 734 (1598). Jag (har) intet .. kunnat tro, att någon Rijkswerdin skulle wara så Simpel, att han icke skulle kunna förstå sijn Instruction. Stiernhielm (SVS) III. 1: 250 (1666). Ekbohrn (1885).
8) vanlig, alldaglig; äv. dels: anspråkslös l. blygsam l. enkel (se d. o. 7 e) l. obetydlig, dels: låg (till börd o. d.), lågättad, som är av folket; stundom äv. (numera nästan bl. om hövlighet o. d.) övergående i bet.: blott o. bar, ren; stundom svårt att skilja från 4, 7, 9, 10. Phrygius Agon Sanf-Ber. 10 (1620; om person). Jag sielf, upfödd i fattigdom, kunne äta mig förnögd af simplaste spis. Linné Diet. 1: 47 (c. 1750); jfr d. (Toscanas storhertig) har ingen idé om sin grandeur, utan är mycket simpel och nästan för naturlig. GMArmfelt (1783) hos Tegnér Armfelt 1: 106. Hvarföre får icke B. behandla A., såsom ett simpelt medel för sina afsigter(?) Biberg 2: 64 (c. 1820). Pastor Redelin är bara son till en simpel smed på Malmen. Nordström Landsortsb. 260 (1911). Simpel hövlighet fordrar, att (osv.). Östergren (1938). (Boken) var skriven för olärt, simpelt folk, som ämnade utflytta till Nya världen. Moberg Utvandr. 80 (1949). Tessin .. måste hävda sig genom att betona att Dalin var simpel, en uppkomling, som inte var och aldrig kunde bli en jämbördig. Hedberg i 3SAH LXXII. 1: 25 (1963). — särsk.
a) om soldat o. d.: vanlig, enkel; menig. Björkegren 2543 (1786). Vår .. Chef .. och Sekonden .. (lågo) i sitt blod, båda med ena låret afskjutet genom samma kula, hvilken äfven dödat en simpel karl, som låg bredvid. TSjöv. 1843, s. 105. Simpel soldat. IllSvOrdb. (1955). (Han) deltog .. i (grekiska) frihetskriget först som simpel ryttare senare som stabsryttmästare. SDS 1967, nr 116, s. 28.
b) om adelsman l. adelsklass o. d.: vanlig, ordinär; vanl.: som icke är greve l. friherre resp. som icke består av grevar l. friherrar. (Karl Knutsson Bonde) som för kort tid sedan war Riks-Föreståndare och Marsk, war nu intet annat än en simpel Adelsman. Lagerbring 1Hist. 4: 362 (1783). (Fru Schröderheim) är den enda här af simpla adelsklassen. Crusenstolpe Mor. 3: 104 (1841). Jag såg så väl, att en snufvig grefve utan näsduk skiljer sig blott mikroskopiskt obetydligt från en vanlig simpel adelsman. Strix 1903, nr 45, s. 5. Simpel adelsman, (dvs.) ej greve l. friherre. Östergren (1938).
c) som saknar elegans l. finess; äv. (övergående i 10): vulgär; i sht dels om klädedräkt o. d., dels om (person med tanke på hans) sätt att klä sig l. uppträda l. tala o. d.; om klädedräkt l. sätt att klä sig äv.: till ytterlighet enkel, tarvlig, torftig; om (person med tanke på hans) sätt att uppträda l. tala o. dyl. äv.: som saknar bildning, obelevad, tölpig. Westerdahl Häls. 467 (1764; om kläder av djurskinn i förhistorisk tid). Af de .. (båda männen) är den ene mycket simpelt, men väl klädd. Gosselman Sjöm. 2: 17 (1839). ”Du kör för simpelt,” sade hon (till mannen som körde hästskjutsen). Almqvist Går an 156 (1839). Å racksingen, sade Ester och rodnade i detsamma. Hon visste att Skörd tyckte hon talade simpelt. Wägner Sval. 182 (1929). I en liten garnisonsstad i norra Sverige fanns en simpel danslokal, som hette Röda Caféet. Hedberg VackrTänd. 5 (1943). Fru Esbeth tycker att .. (grosshandlaren) ser fruktansvärt simpel och tarvlig ut. Dens. DockDans. 80 (1955).
d) (†) om levnad(ssätt) o. dyl. l. i fråga om ngns förhållande till mat o. dryck: som icke kännetecknas av överflöd l. övermåtta o. d., enkel, anspråkslös; äv. närmande sig l. övergående i bet.: ytterst sparsam, torftig, spartansk. Medh hvadh nödh och trångmål jagh vinteren hafver igenomhint, och most simpelt leffva in diem (dvs. dagligen) vill jagh inthett skrifva. AOxenstierna 5: 160 (1630). Han har blifwit upfödd wid arbete och simpel lefnad, at hwarken weklighet eller wällust giordt honom klemmig. Linné Bref I. 1: 130 (1746). Ferrner ResEur. 94 (1759; ss. adv.).
e) (†) om gren av polis- o. rättsväsen: som består i l. avser övervakande av efterlevnaden av (o. bestraffande av förseelser mot) ordningsföreskrifter o. d.; äv. i uttr. simpelt politimål, mål rörande förseelse mot ordningsföreskrifter o. d., ordningsmål. Sparre PVetA 1777, s. 29.
9) om ämne l. produkt l. kreatur o. d.: kvalitativt enkel l. enklare l. sämre, som är av enklare l. sämre slag, sekunda (äv. i komp., ensamt l. i sådana uttr. som simplare slags); ofta närmande sig l. övergående i bet.: dålig, usel; stundom svårt att skilja från 8 o. 10. Simpla Rån .. kunna göras med mera ägg och mindre mjöl, då de bli bättre. Zetterstrand Kokb. 537 (1863). Litet silfver, helt tunt och bara af simplaste sorten. Lagerlöf Juv. 141 (1893, 1896). Tjurar .. magra, simpla. SvD(A) 1925, nr 169, s. 10. Det vanliga, simpla lantvinet är verkligen ganska — simpelt. Surt och med en bismak av gammal galosch. Langlet Ung. 389 (1934). Man sade att .. (rosenpotatisen) gärna ville ruttna, det var simpel potatis. Johnson Nu 195 (1934). Blånor äro ju ett simplare slags lin. Östergren (1938). Vaggor och barnvagnar, .. finare och simplare, ingingo .. bland verkstadens tillverkningsgods. Kulturen 1945, s. 98. Kladden kan skrivas på simplare papper. SvHandordb. (1966). — särsk. (†) oeg., om färg (se FÄRG, sbst.1 1 h) i boston l. vira: som icke är en av de två högsta. Är Spader högsta färgen, så är Klöfver den andra, och röda färgorna simpla. UnderrBostSp. 1 (1803; i boston). (Är den högsta färgen i vira) röd, så kallas .. de svarta simpla eller ofärger. Hagdahl Fråga 296 (1883).
10) moraliskt föraktlig l. mindervärdig; tarvlig l. usel l. gemen l. lumpen l. nedrig; stundom svårt att skilja från 8 c. Bära sig simpelt åt. En simpel handling. Det var simpelt gjort av honom. Ni är en simpel karl, så kall, så otacksam, / Och tänker aldrig på, at jag er hulpit fram. Rademine Goethe 2 (1799). Äfven i våra ögon är Loke .. en simpel mördare, som förtjänt sitt straff. Wisén Oden 104 (1873). Allt vad republikaner hette voro ursinniga och hittade på de simplaste historier. Lagergren Minn. 3: 20 (1924). O, Gud vad man hade varit simpel (som kunnat skoja med en stackars fattig teknolog för att han hade stärkta snibbkragar)! Thorén Herre 286 (1942).
1) (numera bl. tillf.) till 4, om egenskapen att icke vara invecklad l. komplicerad, enkelhet; äv. närmande sig l. övergående i bet.: lätthet, klarhet; jfr simplicitet 2. (Norbergs ”Hebreiska språkets första grunder”) äro wäl föga tillfredsställande för wetenskapen i dennas närwarande skick, men dock utmärkta af en wisz grandios simpelhet. Reuterdahl InlTheol. 202 (1837). (Sv.) Simpelhet .. (dvs.) lätthet, klarhet: (lat.) facilitas. Cavallin (1876). Schulthess (1885).
2) (†) till 7: rättframhet l. oförställdhet l. troskyldighet; äv.: olärdhet l. okunnighet l. enfald l. dumhet; jfr simplicitet 3. G1R 7: 58 (1530). Tu Swensk .. / Simpelheet är ey .. altidh godh, / Vthi wichtige handlinger och saker. / Ty somme tine naboer äre arglistige. Svart Gensw. K 7 b (1558). Forsius Fosz 295 (1621).
3) till 8: anspråkslöshet, enkelhet, obetydlighet; särsk. till 8 c: avsaknad av elegans l. finess, äv. (övergående i 4): vulgaritet (stundom äv. konkretare, om ngt som kännetecknas av brist på elegans l. finess resp. av vulgaritet); jfr simplicitet 4. JPMontanus hos Marcus Exorc. 11 a (1579). Begrafningens simpelhet har väckt .. harm. BL 13: 164 (1847). Simpelhet och dock snygghet i klädedrägterna. Rundgren Minn. 3: 188 (1889). Ett språk, fullt av simpelheter och gatord. Östergren (1938).
4) till 10: gemenhet l. lumpenhet l. tarvlighet l. uselhet; äv. (ofta i pl.) konkret(are), om ngt (t. ex. handling l. beteende l. yttrande) som uppfattas ss. gement l. lumpet l. tarvligt l. uselt. Minst från Lund hade wäl .. (den forne lundastudenten) wäntat dylika simpelheter (dvs. hån över en ordensutnämning). Snällp. 1848, nr 68, s. 1. Ska du visa, att deras simpelhet har träffat dej i hjärtat? Östergren (1938). —
SIMPLIGA, adv. [jfr mlt. simpeliken, t. simpelig, mnl. simpelike (holl. simpelijk), meng. simpleliche, simpliche (eng. simply)] (†) till 4: enkelt, lättförståeligt. Man kunde jw wel predika euangelium så at man sadhe thet fram simpliga. OPetri 2: 166 (1528).
Spalt S 2505 band 25, 1967