Publicerad 1968 | Lämna synpunkter |
(i sht vard.) bära sig vårdslöst l. fumligt l. slarvigt åt; fumla l. slarva l. klåpa l. fuska; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om enskild vårdslös l. fumlig l. slarvig handling; särsk. (sport.): fumla med boll l. puck (i fotboll l. bandy l. ishockey o. d.) så att man förlorar den (l. vållar att motståndarna få mål o. d.). IdrBl. 1923, nr 2, s. 7 (i bandymatch). Den annars så habile .. (målvakten) har en ful ovana att göra en schabbling per säsong. Därs. 1935, nr 26, s. 8. Mot (teater-)föreställningens slut råkade en av aktörerna schabbla i en replik och grumla den dramatiska linjen och därmed spänningen. RöstRadio 1948, nr 44, s. 9.
SJABBLA IN10 4. särsk. (sport.): gm vårdslöshet l. fumlighet släppa in (skott, boll, mål o. d.). IdrBl. 1935, nr 3, s. 12. —
SJABBLA TILL10 4. trassla till l. förstöra (ngt) gm vårdslöshet l. fumlighet l. slarv. (Konferencién) schabblade .. till det en smula för .. (den intervjuade) i trafikfrågan. GT 1957, nr 48, s. 1.
Spalt S 2788 band 25, 1968