| Publicerad 1968 | Lämna synpunkter |
SJÅPER ʃå4per, m.; best. -n; pl. sjåpar.
(vard.) om man: sjåp (se SJÅP, sbst.1). Tegnér i 3SAH 6: 262 (1891). Man tycker synd om den unga vackra kvinnan, som fått en sådan tillgjord sjåper till man. NordRevy 1895, s. 592.
Spalt S 2933 band 25, 1968