Publicerad 1970   Lämna synpunkter
SKENLIG (numera bl. ss. senare led i ssgn ÖGONSKENLIG ~ʃe3nlig), adj., förr äv. SKINLIG, adj.1 -are. adv. = (†, Hiärne (SvNatL) 199 (1665: ögonskeenlig), Lucidor (SVS) 277 (1672: ögneskinlig)), -A (†, Phrygius HimLif. 10 (1615: ögonskinligha), GT 1787, nr 87, s. 3 (: ögonskenliga)), -E (†, RA I. 1: 306 (1542: ögenskinlige)), -EN (Ludvigsson Norman 5 (c. 1550: ögenskinligen) osv.), -T (Achrelius Dan. Dedik. 2 (c. 1690: Ögonskinligt) osv.).
Ordformer
(-schin- 1560 (: ögenschinligit, n. sg.)— 1621 (: ögonnschinligitt, n. sg.). -schön- 1638 (: ögonschönligitt, n. sg.). -siun- 1693 (: ögonsiunligen, adv.). -skeen- 1570 (: ögenskeenligitt, n. sg.)—1736 (: ögonskeenligen, adv.). sken- (-skien-, -skjen-) 1544 (: ögonskenlige) osv. -skene- 1670 (: ögonskeneligen, adv.). skijn- c. 1550—1692 (: Ögonskijnligt, adv.). -skin- 1542 (: ögenskinlige, adv.)— c. 1750 (: ögonskinliga). -skyn- 1544 (: ögenskynlige)— 1691 (: ögonskynliga). -skön- (-skiön-) 1630 (: Öghonskiönligit, n. sg.)—1764 (: ögonskiönligen, adv.). — n. sg. o. adv. -ligit (-et) 1560 (: ögenskinligit)—1747 (: ögonskenligit). -ligt Spegel Dagb. 7 (1680: ögonskeenligt) osv.)
Etymologi
[jfr mlt. schīnlik, mht. schīnlich (t. scheinlich); avledn. av SKEN, sbst.1; formerna med ö o. y bero på anslutning till SKÖNJA resp. skynja (sidoform till SKÖNJA)]
(† utom i ssgn ÖGONSKENLIG)
1) motsv. SKEN, sbst.1 1 o. 2: skinande; särsk. bildl., dels: tydlig, klar, dels: iögonenfallande l. ståtlig l. ansenlig (äv. i uttr. gå skenliga, gå i prunkande kläder); jfr SKENBAR 1. (Kristus) är skijnligare än solen clara. OPetri 4: 521 (c. 1550). Menniskiorna .. plägha pryda och förähra theras graffuar ståtligha. Men sådana prydelse är skenligh och blank vthwertes för menniskios öghon, Men inne vthi them, är icke annat än en syndaful, sleem och oreen mulseck. LPetri ChrPina r 5 a (1572). The andra twå (andliga) gåffuonar äro än mykit skijnlighare (än predikogåvorna), nemliga, högt förstånd j Scrifftenne och stoor troo, som ock ierteken gör. PErici Musæus 4: 93 a (1582). Sosom I ded (dvs. svårigheten att behålla Novgorod) .. med godh skäl och skijnlig bevijs betyge. AOxenstierna 2: 246 (1615). Then som en gång begynner kostliga, prydhliga, och skijnliga at gå, han wänder icke gerna igen, så länge peningar är förhanden. Forsius Fosz 468 (1621). jfr KLAR-, ÖGON-SKENLIG.
2) motsv. SKEN, sbst.1 3: skenbar (se d. o. 2) l. falsk l. hycklande l. skenhelig; äv.: trovärdig l. rimlig l. plausibel. Itt skalckachtigt, endoch wäl förblomat och skijnligit föregiffuande. AAAngermannus VtlDan. 223 (1592). Medan the öffuerste Prester, Phariseer och Scrifftlärde gemeenliga woro sådant Folck, som gingo i heliga kläder, föregåffuo stora gudeligheet, föörde ett skijnligit leffuerne (osv.). PJGothus Spangenberg Apg. 402 (1607). Så mycket det giordhe tu åhrs stilleståndh wedkommer, det sij wij på intet wist fundament att wara grundat och således stält på skrufwar, att dhe Påler med sine lyften, intet annat än tijden synes sökt hafwa, och sigh så medh förbehålldh försäkrat, att hwadh dhe och effter tijdzens lägenheet göra, deste bettre och skijnligare endskylla kunna. Stiernman Riksd. 740 (1620). Ästu ey Lärd; tro du inte, du west hwad Rätt eller orätt, / Godt eller Ondt är i sanning, ell’ i skijnliga måtto. Stiernhielm Herc. 435 (1658, 1668). Mitt hierta och sinne qwaldes till at se mine fattige knechtar .. utan then ringaste, ia icke en gång skenliga orsaken crevera, emedan af all provision alt ännu fult upp i landet war. HH XXXIV. 2: 23 (c. 1715).

 

Spalt S 3765 band 26, 1970

Webbansvarig