Publicerad 1971 | Lämna synpunkter |
SKILLERT l. SKELLERT, n. (G1R 9: 135 (1534), VgFmT III. 3—4: Bil. 2: 4 (1583)) l. m. l. f. (KlädkamRSthm 1555, FörtHertJohLösegend. 1563, s. 52).
(†) om olika slag av tyg (taft) med opaliserande färgskiftning. G1R 8: 100 (1532). Thill foder vnder .. (konungens) huitte Cröningz kiortell .. huitt skillert. KlädkamRSthm 1561 K, s. 85 a. Tw örnegått aff rötth schillertth. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 48. Kiortill aff suårtt skillertt. BtFinlH 4: 192 (1563). VgFmT III. 3—4: Bil. 2: 4 (1583). — jfr GYLLEN-SKILLERT.
-KJORTEL, se A. —
-ÖRNGOTT. GripshR 1549. GripshInvent. 1553.
Spalt S 4044 band 26, 1971