| Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRODA skrω3da2, förr äv. SKRÅDA, v. -ade. vbalsbst. -AN (†, G1R 1: 206 (1524), Därs. 17: 64 (1545)), -ANDE, -ING (†, G1R 9: 127 (1534)), -NING.
1) (†) = SKROTA, v.1 1. VetAH 1744, s. 221. Det är en hufvudsaklig omständighet, at alla kulor gjutas och skrodas på lika sätt och med lika varme. Därs. 1780, s. 158. jfr AV-SKRODA.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh., föga br.) framställa myntplattar gm utklippning l. utstansning; utklippa l. utstansa myntplattar till (mynt); äv. närmande sig bet.: slå (mynt); jfr SKROTA, v.1 5. G1R 1: 206 (1524). (Myntmästaren) skal .. ey længer fforsuara the pæninger æn vppå stocken ther han skrodar oc mynther. Därs. 4: 332 (1527). Skrodt är ock det som (vid myntning) öfwerblifwer effter skrodningen eller klippningen, hwilcket .. å nyo måste omsmeltas. NumismatMedd. 22: 181 (c. 1721). (Enl. myntordningen 1532 skulle) Till örena .. tagas silfver med en finhet af 5 lod 2 ort .., och skulle af en mark skrodas 7 mark 4 öre 10 penningar d. v. s. 60,417 stycken. Hildebrand Medelt. 1: 878 (1894). särsk.
a) i uttr. vara så l. så skrodad, liktydigt med: ha en så l. så beskaffad (brutto)vikt. Det ena och andra slaget (av gamla sv. mynt) var .. länge ganska smått och lätt hos oss: så at man snart kan med utlänningarna, hvilkas små penningar, äfven som våre, vore olika skrodade, falla på den tanka, at de föga varit brukade til annat än skiljemynt. Berch PVetA 1753, s. 28.
b) (†) ss. vbalsbst. -ning l. -ing l. -an, skrot (se SKROT 4). (Vi) haffue .. forskickat tig .. jc (dvs. 100) Jachimsdaler .., Huilkit mynt wij haffue latit slagit epter then skroding och korn, the besta Jacobs daler ära. G1R 9: 127 (1534). Därs. 17: 64 (1545: Schrodan). HH XIII. 1: 86 (1563: skrådningh och korn). Hallenberg Mynt 136 (1798: korn och skrodning).
3) guldsm. o. konst. ciselera (ornament l. dekor o. d.) gm att slå in linjeteckning l. konturer (med puns); äv. dels abs.: utföra sådan ciselering, dels med obj. betecknande föremål o. d.: förse med ornament l. dekor o. d. som ciselerats på sådant sätt, ciselera på sådant sätt; jfr SKROTA, v.1 6. 1 drifwin bägare 1 Skrodat bägare. BoupptSthm 1681, s. 269 b. Alla Guld- och Silfwerarbetare, som skroda och drifwa i Guld och Silfwer. Eklund Upf. 183 (1746). Ciselering af såväl enklare gjutna ornamentdetaljer som tracering eller skrodning å plåt. MeddTeknSkSthm 1894, s. 42. Skrin av silver ur en toalettuppsats. I hörnen gjutna ornament, på locket och sidorna skrodade bandornament. Karlson StåtVard. 235 (1945; bildunderskrift).
(1, 2) -SAX. (skrod- 1789. skrode- 1589) (†) = skrot-sax. NordNumismÅ 1952, s. 71 (1589). Rinman 2: 539 (1789: skrosaxar). —
(1) -TÅNG. (†) avbitartång för bortklippning av gjuttappar l. avklippning av tennprov o. d. Löfgren TenngjH I. 3: 149 (i handl. fr. 1756). VetAH 1780, s. 157. —
(1) -VIKT. [sannol. efter mlt. schrōtwacht, med översättning av senare leden] (†) redskap för bestämning av horisantal- l. vertikallinje o. d. (t. ex. vid bearbetning av ngt). VarRerV 39 (1538). Därs. 11 b (1579).
B (till 2; †): SKRODA-MÄSTARE. [fsv. skrodhmästare, skrodhamästare (NordNumismÅ 1969, s. 87, 88)] skrot-mästare. NordNumismÅ 1969, s. 91 (c. 1635).
C (†): SKRODE-SAX, se A.
D (till 2; numera bl. i skildring av ä. förh., föga br.): SKRODNINGS-KOSTNAD. kostnad för framställning av myntplattar. 2VittAH 23: 277 (1857, 1863).
Spalt S 4977 band 26, 1973