Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKRÅP skrå4p, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. skråp, hästhovsört; ytterst sannol. av ljudhärmande urspr. (jfr SKRÅP, sbst.2)]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) hästhovsört, hästhov (se d. o. 3). Linné Fl. nr 743 (1755; från Ångermanl.). Skråp, Hästhof, Tussilago Farfara wäxer där det är något kjällsåg eller watndrag. Rothof 457 (1762). Tussilago Farfara. Hästhof. Fålfötter. Skråp. SvBot. nr 2 (1803). Bolin Åkerogräs. 72 (1926).
2) bot. (växt av) släktet Petasites Mill.; ss. enkelt ord nästan bl. dels om släktet, dels om arten P. hybridus (Lin.) G., M. & Sch., pestilensrot, pestrot. Fries BotUtfl. 3: 234 (1864; i förslag till släktnamn). Gosselman BlekFl. 143 (1865; om släktet). Rebau NatH 2: 151 (1879; om P. hybridus). Hylander PrydnV 59 (1948; om släktet). — jfr FJÄLL-, LUND-, PEST-, RÖD-, SPJUT-, VIT-SKRÅP.
Ssgr (i allm. till 2): SKRÅP-ART. bot. art av skråpsläktet. Östergren (1940). —
(1) -BLAD. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) hästhovsblad (ss. drog). Krook Handköpsben. 133 (1951). —
-RUGGE. bot. rugge av pestilensrot. NatLiv 2: 23 (1930). —
-SLÄKTE(T). bot. släktet Petasites Mill. Nyman VäxtNatH 1: 34 (1867). —
(1) -TUSSILAG. (†) växten Petasites spurius (Retz.) Rchb. (som liknar hästhov), spjutskråp. Liljeblad Fl. 365 (1798).

 

Spalt S 5130 band 26, 1973

Webbansvarig