SKULLNA, v.
Etymologi
[sv. dial. skullna; jfr sv. dial. skultna, magra, krympa ihop, ävensom skulla, skålla, magra; av ovisst urspr.]
(†) magra. Warda mager, swultna, skulna. Linc. Vu 6 a (1640).
Spalt S 5313 band 27, 1974
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se