| Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKY, sbst.2, r. l. m. (G1R 18: 114 (1546), Samtiden 1873, s. 538) l. n. (G1R 19: 207 (1548), Linné Bref I. 2: 105 (1747)).
(†) om handlingen att sky ngn l. ngt l. konkret(are), om fruktan l. rädsla l. dyl. l. avsky l. motvilja l. ogillande l. dyl. l. blygsel l. skamkänsla l. dyl. som yttrar sig i att man skyr ngn l. ngt l. att göra ngt l. dyl.; äv. övergående i bet.: (skräckblandad) aktning l. vördnad l. respekt (se d. o. 4); äv. följt av prep.-uttr. (särsk. inlett av prep. för o.) betecknande det för vilket ngn hyser fruktan osv. G1R 18: 114 (1546). Han .. (har för rofferi) blifwit effter sträng Ransakning .. näpster, på det andre .. upbördsmän i betrachtande där af må få någon fasa och sky, att framgient sådant utöfwa. HFinLappm. 4: 385 (1622). Led Du (o Gud) min gång, och lär mig wandra tyst och jämt, / At ej mitt ringa Namn med skam och sky bli’r nämt. Frese AndelD 7 (1726). (Döda djurs) qwarlefwor orsaka the lefwandes sky och undanflycht. Broman Glys. 3: 254 (c. 1730). Alle, som i Synagogan woro, .. stodo .. (efter Jesu tal) på en gång up, satte all sky och wördnad å sido, som de woro skyldige både (sabbats-)dagen och rummet, stötande Jesum på et wåldsamt sätt utur Synagogan och staden. Bælter JesuH 2—3: 239 (1756). Sky .. (dvs.) Undflyende, undvikande, afsky. Dalin (1854). Lunds rätta gry, sådant som det framträdt hos dess bästa män: dess alltid kritiska forskningslynne, .. dess sky för skenet. Weibull LundLundag. 207 (1891). — särsk.
a) i uttr. som utsäga att ngn (icke) hyser fruktan för ngn l. ngt l. att göra ngt l. (icke) hyser motvilja mot l. avskyr l. ogillar ngn l. ngt l. att göra ngt l. (icke) blyges för ngt l. att göra ngt l. (icke) hyser (skräckblandad) aktning l. respekt för ngn l. ngt l. (icke) drar sig för l. söker undvika att göra ngt (på grund av fruktan l. motvilja l. blygsel l. dyl.); särsk. i sådana uttr. som hava l. bära sky för ngt l. hava ett sky vid ngt l. hava en sky till ngn, hava sky (till l. för) att göra ngt, ingen sky draga för ngn, icke draga sky för att göra ngt; äv. i mer l. mindre tautologiska uttr. G1R 19: 207 (1548: haffue ther ett skyy widt). Ähr nog befruchtendis, ath hann föge sky haffver till ath bedrage och förråde andre. Därs. 28: 433 (1558). Kommer nu fienden emot migh .., skall jagh .. ingen skyy draga för honom, uthan .. träda medh honom i huffvudaction. LTorstenson i OxBr. 8: 517 (1645). Maximilianus (var) aff the Tydske Ständerne mycket affhållen, i thet stället, at the til .. (Filip II), som war en bohren Spanier, och icke ens Tydska Språket förstodh, een skyy och wämielse hade. Brask Pufendorf Hist. 61 (1680; t. orig.: eine Aversion hatten). Sanningen (bör) mer gella (än önskan att icke förtörna någon), och intet draga sky före at träda fram när omtrenger. Swedberg Schibb. 208 (1716). I början hadde patienten sky för offentelig bön och för Gudstiensten … Sky hadde han för at låta Guds Församling wetta arten af sin plåga … Sky har han haft att aflägga sin syndabekännelse. VDAkt. 1780, nr 228. Johansson HomIl. 13: 164 (1848: bar .. sky för).
b) i sådana mer l. mindre tautologiska uttr. som ngn till ett sky och varnagel, ngn till sky, skräck och varnagel l. en sky och varning, till skräck och sky för ngn, (ngn) till skräck och varnagel, till ett avskräckande exempel (för ngn), till sky och räddhåga för ngt, för att åstadkomma fruktan l. avsky för l. motvilja mot ngt. (Tre ohederliga fogdar) skole i hafwe för rette och sedan lathe hengie op them alle tre androm till eett sky och warnagell. SUFinlH 1: 290 (1602). (Oäkta barn skola döpas) långdt baak i Kyrkian, och effter slutin Gudz tienst, till skyy och räddhoga för en sådana last, som hoor och bolerij är. KOF II. 2: 44 (c. 1655). Jag .. (kan) intet annat finna, än att Baron Görtz, sig till välförtjent straff, samt androm till sky, skräck och varnagel, bör lika anses, som .. Landsförderfvaren Haman, och mista lifvet. MAurivillius i SvRiksd. 1719—72 Bih. 295 (1719). Det är försynens lag: den ena men’skans fall, / Den andra til en sky och warning tiena skal. Skjöldebrand Cleop. 26 (1749). SvTr. 8: 596 (1751: till skräck och sky för .. illa sinnade). Dalin (1854).
c) föregånget av prep. utan; särsk. i fråga om att (djärvt l. hänsynslöst) göra l. säga ngt öppet l. utan omsvep l. utan att söka dölja ngt (särsk. utan att ta hänsyn till personen l. till de risker som kunna vara förbundna med handlingen resp. utsagan); äv. i mer l. mindre tautologiska uttr. (Trots förbudet tillväxer landsköpet så) att våre Undersåtare både uthi Städerne och på Bygden uthan någon sky, reesa med theres Wahrur allestädes kring om Landet prånglandes och månglandes dem uth. HFinlH17Årh. 378 (1640). När tu .. vtan samwete, vtan sky och blygsel med kiötzligit nöije framfar vti tina hemsynder, så blifwer thet yttersta werre än thet första. Swedberg Cat. 643 (1709). (Sekreta utskottet har) utan sky och skrymtan änskiönt med diupaste vördnad .. gifvit tillkänna, hvad .. man trodt lända EKM(aj:t) .. samt fäderneslandet till gagn. 2RA 1: 314 (1723). (Vissa) vanartade prästmän, hvilka härtills lefvat likasom utan sky och fruktan för världslig arm och straff. NoraskogArk. 5: 323 (i handl. fr. 1729). Själf gud, du (dvs. Prometheus) ärat, utan sky för gudars harm, / Med höga gåfvor mänskors barn mot lag och rätt. HSolander (1875) i VLitt. 1: 46.
d) i utvidgad anv.: handling l. beteende som väcker avsky l. motvilja l. dyl. Våra Medici .. kunna (om ett sjukhus inrättas) göra fruktbara anmärkningar, när sjukdomen slår väl ut, eller genom kropparnas öpnande, då den med döden aflöper, så mycket mer, som eljest detta nyttiga bruket är hos de flästa här i Sverige en sky och neslighet. Acrel Lazar. 14 (1746).
Ssg, se sky, v. ssg.
Spalt S 5455 band 27, 1974