Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÄCK, sbst.2, r. l. m.
Ordformer
(skjä-)
Etymologi
[sv. dial. skäck; till SKÄCKA, v.1; jfr SKÄCKA, sbst.]
(†) skäktmaskin l. skäktverk. Bönder och arbetsfolck, som bo nära hällande watudrag, inrätta watutrösk, linklapp och skjäck. SockenbeskrHäls. 97 (1790).

 

Spalt S 5722 band 27, 1975

Webbansvarig