| Publicerad 1975 | Lämna synpunkter |
SKÖLDPADDA ʃöl3d~pad2a, f. l. r.; best. -an; pl. -or (Kiöping Resa 134 (1667) osv.), äv. (numera bl. vard.) -er (Karlson EBraheHem 34 (i handl. fr. 1650), Engström Hemsp. 52 (1921)); förr äv. SKILLPADD, f. l. m. l. r.
1) kräldjur tillhörande ordningen Chelonia, vilken kännetecknas av att kroppen (hos de flesta arter) skyddas av ett pansar bestående av en buk- o. en ryggsköld (jfr SKÖLD, sbst.2 3 f) bildade av ett inre skikt av plåtar av ben o. ett yttre skikt av plåtar av horn; i pl. äv. om ordningen; äv. ss. maträtt; i sht förr äv. i uttr. skulpterad sköldpadda, se SKULPTERA 2 a. VarRerV 53 (1538). Sköldpaddan är ett stort kreatur, har 4 helt korta fötter, och går ganska sagta på landet. Linné FörelDjurr. 167 (1748). Scheutz NatH 126 (1843: Grekiska sköldpaddan; om sköldpaddan Testudo græca Lin.). StKokb. 329 (1940; ss. maträtt). DjurVärld 7: 249 (1962; i pl., om ordningen). — jfr ALLIGATORS-, FLOD-, HAVS-, JÄTTE-, KARETT-, KÄRR-, LAND-, SJÖ-, SOPP-, STJÄRN-, SÖTVATTENS-, VATTEN-SKÖLDPADDA m. fl. — särsk.
a) i uttr. (i sht i jämförelser) som syfta på sköldpaddornas långsamma gång på land; jfr c. Han är långsam som en skilpadda. Mont-Louis FrSpr. 290 (1739). Utan tvifvel stundar denna (förutnämnda) epok för vitterheten: att den nalkas med sköldpaddans steg, är ej vitterhetens skuld. Silverstolpe i 2SAH 2: 322 (1802). Långsam som en sköldpadda. Östergren (1940).
b) (numera bl. tillf.) i utvidgad anv., om djur med skal som påminner om en sköldpaddas; förr äv. om den västindiska viveln Exophtalmus Spengleri (Lin.) Lacord. Oldendorp 1: 109 (1786; i pl., om E. Spengleri; t. orig.: Schildpatten). Dessa ”sköldpaddor” (dvs. glyptodonterna, ett slags förhistoriska bältdjur) ibland däggdjuren voro jättestora, 3 meter långa, mycket tungrodda varelser. Lidforss Kås. 3: 49 (1913).
c) bildl., ss. personbeteckning, om person som på ett l. annat sätt påminner om l. jämföres med en sköldpadda; i sht med tanke på sköldpaddans långsamma gång på land (jfr a). Vi (svenskar), sköldpaddor, alltid ett sekel efter andra menniskor. Thomander TankLöj. 71 (1827). Prospero (till Caliban). Kom! Kom, säger jag! Du skall få annat göra; / Kom fram, sköldpadda! Hagberg Shaksp. 11: 305 (1851; eng. orig.: thou tortoise). Wägner Norrt. 109 (1908).
2) om föremål l. anordning som till form l. utseende l. funktion påminner om en sköldpadda (i bet. 1); utom i a—c särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) dels om militär formering uppställd i cirkel runt o. på en kulle (varigm den kom att likna en sköldpaddas ryggsköld), dels [efter motsv. anv. av t. schildkröte] om ett slags likt ett sköldpaddsskal formad trafikfyr i gatukorsning. Janson Faran 60 (1909; om militär formering). SDS 1926, nr 59, s. 7 (om trafikfyr). — särsk.
a) [efter motsv. anv. av lat. testudo] (förr) om det tak l. skjul under vilket en murbräcka (se d. o. 1) skyddades; äv. om liknande tak l. skjul under vilket belägringsarbeten utfördes; jfr sköld-tak. Lefrén Förel. 1: 65 (1818; i skildring av antika förh.). Rydberg KultFörel. 6: 140 (1888; använt vid belägringsarbete under korstågstiden).
b) [efter motsv. anv. av holl. schildpad l. t. schildpatt] (numera föga br.) på rundhult: blockskiva skyddad medelst en kapsel. Röding 2: 464 (1796). Dalin (1854).
c) (föga br.) trattskivlingen Clitocybe conglobata (Vitt.), som växer i sammangyttrade kolonier, vilkas hattar ansetts påminna om en sköldpadda, mörk tuvskivling. Cortin SvampHb. 93 (1951).
3) (†) sköldpadd; äv. i individuell anv., om stycke sköldpadd. Em (fäng-)flaska aff enn skiölpadda beslagenn mädh solff(uer) och förgyltt. ArkliR 1561, avd. 2. Uthi Lilla Cabinettet. .. Ett partij oarbetad Skiölpadda. Wrangel TessPal. 35 (i handl. fr. 1735).
-FISK. (†)
1) [jfr d. skildpaddefisk, knivfisk] i pl., om fisksläktet Amphisile (Klein) Cuv. (som bl. a. kännetecknas av att kroppen är innesluten i ett sammanhängande pansar av benplåtar) av underordningen spiggfiskar, knivfiskar. (Stuxberg o.) Floderus 3: 554 (1904).
2) [jfr t. schildkrötenfisch] (den i farvattnen kring Jamaica o. ostindiska öarna förekommande) blåsfisken Spheroides testudineus Lin., vars huvud liknar en sköldpaddas. Iser Funke o. Lippold Fisk. 39 (1812). —
-FJÄT, -FÅNGST, -GRÄS, -GÅNG, -HONA, -KLO, -KÖTT, -RAGU, -SKAL, -SOPPA, -SPÅR, -SÅS, -UNGE, -ÄGG, se C.
B (†): SKÖLDPADDE-BLOD, -BULJONG, -FJÄT, -HUVUD, -KÖTT, -RYGG, -SKAL, se C.
-BEN. om vart o. ett av de korta benen hos sköldpadda; äv. (konsthist.) om svängd låg fot hos rokokomöbel. Wrangel Konststil. 38 (1897; i pl., om möbelfötter). —
-BLOCK. (-padd- 1836. -padds- 1917—1920) (numera föga br.) = sköldpadda 2 b. Platen Glascock 1: 252 (1836). Stenfelt (1920). —
-DÄCK. [jfr holl. schildpaddeck, t. schildkrötendeck, eng. turtle-deck] sjöt. om däck vars sidor äro rundade o. sammanfogade med relingen (varigm det liknar en sköldpaddas ryggsköld). TSjöv. 1890, s. 190. —
-FART. (långsam) fart (se d. o. 7) varmed sköldpadda går l. (vanl.) fart som är lika långsam som denna; långsam fart, snigelfart; jfr -fjät, -gång, -takt. Åkerlund BlancoFombona Guldm. 164 (1930). —
-FJÄT. (-padd- 1733 osv. -padde- 1835) (numera bl. tillf.) jfr -fart. Hwar och en lat och senfärdig, som i sin beställning går skyllpadd-fiät. Dalin Arg. 1: 227 (1733, 1754). —
-GRÄS. (-padd- 1928 osv. -padds- 1931 osv.) [jfr t. schildkrötengras, eng. turtle grass] (tillf.) havsväxten Zostera marina Lin. (som ätes av soppsköldpaddorna), bandtång. 4Brehm 11: 183 (1928). —
-GÅNG. (-padd- 1819 osv. -padds- 1868 osv.) jfr gång I 3 b, 11, o. -fart. Den sköldpadd-gång, som ärenderna hafwa i wisza staters Collegier. SvLitTidn. 1819, sp. 773. —
-KLO. (-padd- 1845. -padds- 1845) (†) ss. sköldpadd använd mindre benplåt från kanten av sköldpaddas ryggsköld l. från sköldpaddas fot. Almström Handelsv. 512 (1845). —
-KÖTT. (-padd- 1787 osv. -padde- 1786. -padds- 1822 osv.) kött (se d. o. 6) från sköldpadda l. sköldpaddor (särsk. använt ss. maträtt, i sht till sköldpaddssoppa). Oldendorp 1: 231 (1786). DjurVärld 7: 260 (1962). —
-LYNNE. särsk.: lynne (se d. o. 2) påminnande om en sköldpaddas (i sht gm sin långsamhet). Bremer Brev 4: 172 (1861). —
-OLJA. [jfr t. schildkrötenöl] olja framställd av (sköldpaddskött l.) sköldpaddsägg. Åstrand (1855; framställd av sköldpaddsägg). —
-RAGU. (-padd- 1887 osv.) kok. ragu innehållande sköldpaddskött ss. väsentlig beståndsdel; äv. om imitation av sådan ragu. Sköldpaddragu af kalfhufvud. Han’son GastrLex. 95 (1887). —
-RYGG. (-padde- 1682) särsk. (numera bl. tillf.) ryggsköld på l. från sköldpadda. Sylvius Curtius 672 (1682: Skidpadderyggiar; felaktigt för Skildpadderyggiar). —
-SKAL. (-padd- c. 1755 osv. -padde- 1553—1749. -padds- 1685 osv.) jfr skal, sbst.1 1 a α (särsk. om sköldpaddas ryggsköld); äv. inskränktare, om detta skals yttre skikt, sköldpadd; äv. bildl. Enn sköllpadde skall beslagenn med Szölff och förgyltth. HH 2: 42 (1553). Ehuru Japoneserne sätta et högt värde på Sköldpadd-skal, som de til hårkammar och andra Fruntimmers prydnader i håret ganska dyrt köpa af Holländarne, så (osv.). VetAH 1787, s. 179. Ålderdomen, / Trög och kulen, / Tyngd af vanans / Sköldpadd-skal; / Skrider långsamt. Atterbom LÖ 2: 206 (1827). Han var hård som sköldpaddsskal mot indianerna. Malm Roberts Arund. 313 (1939). —
-SOPPA. (-padd- 1822 osv. -padds- 1855 osv.) [jfr t. schildkrötensuppe, eng. turtle soup] kok. soppa lagad på sköldpaddskött; äv. om imitation av sådan soppa. Äkta (förr äv. verklig), falsk (äv. oäkta) sköldpaddssoppa. Nordström Matlagn. 43 (1822: Werklig). Sjöberg Singstock 11 (1832: falsk). ÖoL (1852: Oäkta). (Efter smörgåsbordet) följde äkta sköldpaddsoppa, slätvarsfilé, rådjurssadel, kronärtskockor och glace au four. Hellström Lekh. 500 (1927). Klar sköldpaddssoppa. NStKokb. 175 (1963). —
-SPÅR. (-padd- 1939 osv.) spår lämnat av sköldpadda. Michanek o. Krusenstierna Beebe Fiske 183 (1939). —
-SÅS. (-padd- 1882 osv. -padds- 1899 osv.) kok. sås (avsedd att användas) till sköldpaddskött. Björklund Kokb. 250 (1882). —
-VÄXT. [jfr t. schildkrötenpflanze] (mera tillf.) (den i Sydafrika inhemska, i Sv. stundom odlade) växten Testudinaria elephantipes (L’Her.) Burch., vars stam är klotlikt uppsvälld o. täckt av hård bark. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 472 (1947). —
-ÄGG. (-padd- 1740 osv. -padds- 1754 osv.) ägg från sköldpaddshona (i länder där sköldpaddan är inhemsk använt ss. maträtt o. för framställning av sköldpaddsolja). Humbla Landcr. 491 (1740). —
-Ö. ö där sköldpaddor förekomma (i stor myckenhet); särsk. [jfr t. schildkröteninseln, pl.; efter sp. archipiélago de galápagos, till galápago, sköldpadda] i pl. best., om den utanför Ecuadors kust belägna ögruppen Galapagosöarna, där förr sköldpaddor i synnerligen stora mängder fångades. (Stuxberg o.) Floderus 3: 146 (1903). —
-ÖRT. [jfr t. schildkrötenkraut; blommorna ha ansetts likna ett sköldpaddshuvud] bot. växt tillhörande (det i Nordamerika inhemska, i Sv. ss. prydnadsväxt odlade) släktet Chelone Lin. (av familjen lejongapsväxter); jfr sköld-blomma 2, sköld-blomster. Svensson Kulturv. 432 (1893).
Spalt S 6091 band 27, 1975