Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLEMMA slem3a2, v.2 -ade; o. (i bet. 5) SLEMMAS -as2, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, SLEMNING (Lind 1: 1634 (1749), Tholander Ordl. (1872), SAOB A 533 (1895: afslemning)).
2) (numera mindre br.) motsv. SLEM, sbst. 2: åstadkomma (stark) avsöndring l. (ökad) bildning av slem i (organ o. d.), (helt l. delvis) fylla med slem; äv. utan obj., särsk.: bilda slem; äv. i pass. med intr. bet.: bli (helt l. delvis) fylld av slem; äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr FÖR-SLEMMA, v.1 1. Watnsens heeta förtager Fiskens Köldh, och Saltet .. förtager hans fuchtigheet, ther aff Magen plägar slämmas och fördärfwas. IErici Colerus 1: 23 (c. 1645). Caffé skadar en ung, och Såcker slemar i magen. Nicander GSann. 16 (1766). Arabiskt gummi nyttjas i medicinen såsom ett slemmande, täckande, retningsstillande medel. NF 1: 950 (1876). Östergren (1941).
3) (numera föga br.) motsv. SLEM, sbst. 2: avlägsna slem från (fisk o. d.). Slemma en ål. Schultze Ordb. 4545 (c. 1755). Slemma fisk. ÖoL (1852). jfr AVSLEMMA.
4) (numera mindre br.) intr. (jfr 2).
a) motsv. SLEM, sbst. 2: avsöndra l. avsätta l. utsöndra slem l. ngt slemaktigt; förr äv.: avsöndra för mycket slem, bli (alltför) fylld av slem. Linné Dal. 11 (1734; i fråga om rödingars utsläppande av rom o. mjölke vid lek). Min mage slemar. Lind (1749). Björkman (1889).
b) motsv. SLEM, sbst. 2, 3: bli slemmig l. slemaktig; äv. opers.; jfr 5. Lind (1749). Trozelius Rosensten 241 (1752; opers.). Östergren (1941).
5) (numera mindre br.) refl. l. ss. dep., motsv. SLEM, sbst. 2, 3: bli slemmig l. slemaktig; jfr 4 b. Då hafswatnet står stilla slemmas det. Linné Sk. 334 (1751). SamlRönLandtbr. 1: 193 (1775; ss. dep., om lin vid rötning). Östergren (1941).
2) (numera mindre br.) till 4 a, i uttr. slemma av sig, avsöndra l. avsätta slem. Björkman (1889). Lindroth ÖlFolkm. 1: 191 (1926). —
SLEMMA IGEN10 04. (mindre br.) till 4 a: gm slemavsöndring täppas till. Sjögren TaStjärn. 34 (1957; om strupe).
Spalt S 6526 band 27, 1977