Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLING sliŋ4, n. (Davidsson Omlastn. 26 (1927) osv.), äv. (föga br.) r. l. m. (SD(L)); best. -et resp. -en; pl. = resp. -ar.
Etymologi
[av eng. sling, slunga, bindel, sling o. d. (se SLUNGA, sbst.). — Jfr SLINGA, v.3]
(i fackspr.) länga (se LÄNGA, sbst. 4), laststropp; särsk. i (delvis) överförd anv.: länga med gods, gods i länga l. avsett att transporteras i länga; jfr SLINGA, sbst. 6. En olyckshändelse .. (inträffade), i det att en arbetare .., som tjenstgjorde vid luckan, af den s. k. ”slingen” erhöll en stöt, med påföljd, att han handlöst nedstörtade i .. lastrummet. SD(L) 1901, nr 213, s. 2. Den mjuka dunsen av ett sling lådor som lastas i fyrans lucka. DN(A) 1958, nr 339, s. 29. På järnvägsvagnar, bilar och pråmar bör virket läggas så att sling lätt kan anbringas. TT 1960, s. 236. Lasthanteringen förenklas genom att godset ”paketeras” i sling, läggs upp på pallar (osv.). SvD(A) 1965, nr 134, s. 37.
Ssgr (i fackspr. Anm. Nedan anförda ssgr kan äv. uppfattas ss. sammansatta med slinga, sbst.): SLING-GAST. (mindre br.) stuveriarbetare som dirigerar sling, signalman. SvYrkeslex. nr 580 b, s. 1 (1954). —
-KÄTTING. kätting använd ss. länga l. laststropp l. vid slinglastning. HufvudkatalSonesson 1920, XXV. —
-LASTNING. [möjl. (äv.) till SLINGA, v.3] lastning med länga l. laststropp (l. lastning medelst slingning). TNCPubl. 43: 237 (1969).

 

Spalt S 6573 band 27, 1977

Webbansvarig