Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLIP sli4p, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Sundén (1891) osv.) ((†) -er TT 1883, s. 75; -s Frick o. Trolle 251 (1872)); äv. (föga br.) SLIPER sli4per, sbst.1; best. -n.
1) sjöt. bädd (se d. o. 5 a) på vilken medelstora l. mindre fartyg o. småbåtar upphalas o. torrsätts för reparation l. förvaring o. d., upphalningsslip; äv. om stapelbädd; äv. bildl. Frick o. Trolle 251 (1872: slips, pl.). På väldiga rullstockar .. forslas ut i vattnet en slip, som det gäller skjuta rätt in under båtens köl och fastgöra där. TurÅ 1912, s. 95. Fia .. drog upp båten på dess slip av algrenar. Engström Hemma 115 (1916). Jag (dvs. en sjöman som lidit skeppsbrott) kom på slip på afrikanska kusten / och torka’ skrotten efter kryssningen. Viksten HårdM 18 (1926). Bruket hade fjorton egna fartyg och dessutom tre slipar för skeppsbyggeri. TurÅ 1936, s. 124. Rydholm (1967). — jfr FARTYGS-, MINBÅTS-, PATENT-, SKEPPS-, UPPHALNINGS-SLIP m. fl.
2) (om utländska förh.) om en slip (i bet. 1) påminnande bädd (se d. o. 5) varpå fångade valar upphalas för styckning. Klinckowström BlVulk. 1: 25 (1911). DjurVärld 13: 316 (1963; i japanskt valkokeri). — jfr VAL-SLIP.
3) flygv. om en slip (i bet. 1) påminnande bädd (se d. o. 5) l. anordning för förvaring l. reparation o. d. av sjöflygplan. Nere på slipen vid flygstationen står en klunga män. Forsslund MänVing. 49 (1932). I viken framför slipen guppar sex flygplan vid sina bojar. Dens. LuftLock. 57 (1933). Söderberg PrFlygl. 2: 92 (1939). jfr: Flygslipen. VFl. 1918, s. 77.
-HUS, sbst.1 (sbst.2 se sp. 6635). till slip hörande hus. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 1, Bil. 4, s. 15. —
-TAGA, -ning. taga upp (fartyg l. båt) på slip; äv. med subj. betecknande verkstad o. d.; jfr slipa, v.1 SD(L) 1898, nr 26, s. 4 (i p. pf., om fartyg). SvD(A) 1921, nr 13, s. 4 (: Sliptagningen). Verkstaden (har) under året dockat c:a 100 fartyg samt sliptagit ett tjugotal. VFl. 1926, s. 13. Torpedbåtsslipen, där ett 30-tal torpedbåtar .. kunde sliptagas. SvFlH 3: 418 (1945). —
-VAGN. till slip hörande (på räls gående) vagn varpå fartyg l. båtar halas; jfr -tralla. TT 1899, Allm., s. 146.
Spalt S 6623 band 27, 1977