| Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLISK slis4k, sbst.3, n.; best. -et.
(vard.) koll. l. ss. ämnesnamn, om (mycket) söt mat l. dryck som ätes resp. drickes endast l. väsentligen för den (söta o.) läckra smakens skull, sötsaker, godsaker, delikatesser (särsk. om karameller o. d., godis, snask); oftast nedsättande, med tanke på maten osv. ss. (omåttligt l. äckligt) söt (o. utan kraft o. must); äv. om motbjudande l. äckligt matavfall o. d. (jfr SLASK, sbst.2 I 3). Sahlstedt (1773). Jag ej beskrifver fêtens fisk, / Dess Karpar och Foreller, / Dess Caviar och annat slisk / Som (osv.). Stiernstolpe Blumauer 1: 24 (1813). De .. dricka Lemonad, Körsbärssaft, m. m. och äta allahanda bakelser och annat slisk. Bremer Brev 1: 4 (1821). Sjöberg SthmHeml. 29 (1844; om punsch l. likör). Fågel och fisk måste leva av slisk, det vet du, käre Frasse! Koch GudVV 2: 175 (1916). Barn ska inte skämmas bort med slisk och sötsaker. Östergren (1941). — särsk. bildl.; särsk. om ngt överdrivet (l. omåttligt l. äckligt) ”sött” (utan kraft l. must) l. om ngt alltför ljuvt l. älskligt l. om ngt jolmigt o. d.; stundom äv. med mer l. mindre tydlig anslutning till SLISK, sbst.2, om söta ord l. om ngt insmickrande l. känslosamt o. d. Climene tänk! et mig om hjärtat låg; / Gemenlig mera ord än sak jag hos dig såg. / Som Såckerbagarn jag blef ledsen slisk at smaka. Strand Tidsfördr. 2: 63 (1763); jfr huvudmomentet. Bergklint Vitt. 27 (1772). Mången .. anser sig böra wara mera sparsam med sin tid, än att läsa hwad han föreställer sig wara blott slisk, efterrätter; han will, att såsom bastant föda skall någon redbar moralisk eller politisk tanka dukas opp. SvLittFT 1835, sp. 434. Är (i litteraturen) den ideliga blomstermålningen af dygd och menlöshet ett äckligt slisk utan värde, så (osv.). NordT 1883, s. 335. Laurin Skämtb. 538 (1908).
-SÖT. sliskigt (se sliskig, adj.2) söt; särsk. bildl. (jfr sliskig, adj.2 slutet). Högberg Boltz. 50 (1920; ss. adv., i fråga om deklamation). —
Spalt S 6672 band 27, 1977