Publicerad 1979 Lämna synpunkter SMALTIN smalti4n, n.; best. -et. Etymologi [jfr t. smaltin, eng. smaltine, fr. smaltine; till SMALT, sbst.2, medelst den i kemiska namn vanliga ändelsen -in] (i fackspr.) = SMALTIT. Kjellin (1927). 2SvUppslB (1953). Spalt S 7457 band 28, 1979 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
